Episode Transcript
[00:00:00] Ebba: Välkommen till podcasten Hållbart på menyn.
Det här är en podcast där vi tillsammans med unga och experter tar reda på hur vi kan äta mera hälsosamt och så att det är bra för planeten.
Mitt namn är Ebba Håkans.
[00:00:14] Sophia: Och mitt är Sophia Le Roux.
Tillsammans är vi projektledare för Hållbart på menyn på Folkhälsan.
Det här är vårt femte avsnitt som är indelat i frågor och svar.
Du kan lyssna på hela avsnittet eller fritt hoppa mellan frågorna.
Du hittar tidstämplarna i avsnittets beskrivning.
[00:00:30] Ebba: Frågorna har vi samlat in från unga som lyssnat på våra tidigare avsnitt.
Svaren kommer från oss och från experter.
Du kan lyssna på det här avsnittet utan att lyssna på det tidigare.
[00:00:42] Sophia: Manuset är skrivet tillsammans med LL Center, som arbetar med lättlästa texter på svenska i Finland.
Om du vill läsa avsnittets manus hittar du det på folkhälsans hemsida.
Välkomna igen!
[00:01:08] Ebba: Först svarar vi på frågor som handlar om hälsa och hållbara matvanor.
Frågorna är en fortsättning på vad vi talar om i avsnittet Planeten är vad du äter.
[00:01:20] Frågeställare: Varför ska man bry sig om hållbara vanor när rika människor flyger privatflygplan?
[00:01:28] Ebba: De som är ultrarika skulle verkligen kunna konsumera mindre och bättre.
Men vi kan också konsumera mindre.
För även om vi inte är miljonärer eller miljardärer så hör de flesta finländare till den rikare delen av världen. Och det är den rikare delen av världen som står för hälften av de globala utsläppen.
[00:01:48] Sophia: Matproduktionen står för en fjärdedel av världens klimatutsläpp.
Det är alltså viktigt vad du äter och genom dina val i butiken kan du påverka vad som hamnar på hyllorna.
Mat som är bra för planeten är ofta också bra för dig.
Och lite framtidshopp kan också göra gott.
Så tänk inte på vad miljardärerna gör fel, utan tänk på vad du kan göra rätt.
[00:02:10] Frågeställare: Jag tycker att det är svårt att ändra på mina matvanor.
[00:02:16] Ebba: Det finns inga snabba lösningar och du måste inte äta bättre hela tiden.
Sikta istället mot en balans där hälsosamma matval hör till vardagen.
Ät till exempel godis och korv mera sällan.
En bra början är att byta ut de snabba kolhydraterna, som vit pasta eller vitt bröd, mot fullkornspasta, fullkornsbröd, mathavre och så vidare.
Då har du redan gjort en bra förändring.
[00:02:43] Sophia: Kom ihåg att det inte behöver vara perfekt.
Olika tider i livet, som till exempel tonåren, kan vara jobbiga. Så istället för att tänka på vad du ska äta mindre av, tänk på vad du ska äta mer av.
Ät gärna mera fullkorn, frukt, grönsaker, bönor, ärter och linser.
Med tiden blir det här en vana.
Och sist men inte minst, våga smaka! Mat ska ge oss näring men också goda smaker och stunder.
Vad betyder det att få högt kolesterol och varför är det dåligt?
[00:03:17] Ebba: Att ha för högt kolesterol betyder att det finns för mycket fettliknande ämnen i blodet.
Det gör att det kan bli trångt i blodkärlen och då kan blodet få svårare att passera.
Det kan leda till att hjärtat måste jobba hårdare och att du får större risk för hjärt och kärlsjukdomar senare i livet.
[00:03:35] Sophia: Du känner inte av högt kolesterol själv, det märks bara på blodprov.
Förhöjda kolesterolvärden i blodet kan bero på: Mat med mycket mättat fett, som chips och korvpålägg.
Mat med mycket socker, som godis, för lite fysisk aktivitet, rökning och ärftlighet.
[00:03:56] Frågeställare: Vad gör vissa produkter mer miljövänliga?
Hur kan man se att en produkt är miljövänlig?
[00:04:05] Ebba: Ibland känns matbutiken som en djungel, så vi frågade Elin Röös, som är expert på klimatsmart mat.
Hon håller med om att det kan vara svårt att hitta rätt i matbutiken.
Men hennes tips är att köpa mest växtbaserade livsmedel och satsa på trovärdiga miljömärkningar.
Till exempel ekologiskt och Svanen är bra miljömärkningar.
Du hittar flera på Världsnaturfondens och Konsumentförbundets hemsida.
[00:04:32] Sophia: Håll också gärna koll på vad som är i säsong och satsa på sånt som växer inom Nordeuropa. När du köper livsmedel från djurriket som kött och mjölk är det bra att köpa från gårdar med naturbete och inhemskt.
För i Finland gör man ingen skillnad på mjölk eller köttkor och det är mer sparsamt för miljön.
Men kom ihåg att största miljögärningen gör du genom att äta mycket gott från växtriket.
Lever man kortare om man äter rött kött varje dag?
[00:05:05] Ebba: Sannolikheten för att man insjuknar i typ 2 diabetes och tjocktarmscancer ökar när man äter stora mängder rött kött.
Rött kött är kött från djur med fyra ben, inte bara nötkött.
Vi frågade näringsexperten Mikael Fogelholm om han kan förklara.
Han svarade så här: Det här är sjukdomar som kan förkorta ditt liv, men du kan också klara dig fint. Det är lite som ett lotteri, säger Mikael.
[00:05:35] Sophia: Med andra ord ökar man sina chanser till ett friskare liv om man inte äter rött kött varje dag.
Processat kött som korv och pålägg ska man enligt forskningen äta minst av för att öka sina chanser för ett friskare liv.
Följer du näringsrekommendationerna ska du äta bara 350 gram tillagat rött kött per vecka.
Det här motsvarar ungefär två måltider med rött kött per vecka plus någon skiva pålägg till smörgåsen.
Så många av oss kunde bra byta ut någon kötträtt till fisk eller vegetariskt.
[00:06:09] Frågeställare: Hur får man i sig tillräckligt med järn om man inte äter kött?
[00:06:15] Ebba: Det är främst kvinnor som har mens som ska hålla koll på sitt järnintag.
Unga kvinnor har ett större behov av järn än män.
På samma gång så visar en del undersökningar att unga kvinnor inte får i sig tillräckligt med järn.
Särskilt nötkött är en bra källa för järn.
Men varifrån kan man få järn ifall man inte äter kött?
[00:06:37] Sophia: Tro det eller ej, men spannmål är faktiskt den största källan till järn för de flesta finländare.
Särskilt fullkornsspannmål innehåller mycket järn.
Med spannmål menar vi se de slag som råg, vete och havre.
Så ät en bit fullkornsbröd eller byt ut den vita pastan mot fullkornspasta.
[00:06:54] Ebba: Även andra livsmedel från växtriket innehåller mycket järn: sojabönor, linser, kidneybönor, gröna ärtor och alla de andra baliväxterna innehåller järn.
Järn finns också i frön och nötter som hampafrön och pumpafrön, cashewnötter och mandlar.
Men kroppen kan inte ta upp järn från växter lika bra som det järn som finns i kött.
[00:07:19] Sophia: Som tur är kan man hjälpa kroppen att ta upp järnet från växtriket genom att äta mera C-vitamin.
Man får mera C-vitamin genom att äta grönsaker och frukt till varje måltid.
Mera färg på tallriken helt enkelt. Symptom på järnbrist är bland annat trötthet, blekhet eller huvudvärk.
Ifall du är fundersam så ta gärna kontakt med din skolhälsovård eller hälsocentral.
Vid konstaterad järnbrist så blir råden lite mer specifika för din situation.
[00:07:49] Ebba: Nu går vi vidare till frågor som handlar om mat från djurriket.
Frågorna är en fortsättning på vad vi talar om i avsnitt Bu för mu.
[00:08:01] Sophia: Utländska bönor och avokado är väl värre än inhemskt kött?
Utländska livsmedel är inte alltid dåliga och inhemska är inte alltid bra.
när man talar om hållbar mat.
Speciellt när vi talar om nötkött, eftersom inhemskt nötkött av olika orsaker ofta är det bättre alternativet i jämförelse med nötkött längre ifrån.
[00:08:27] Ebba: Men i jämförelse med utländska baljväxter som bönor, linser och ärtor vinner faktiskt baljväxterna, fastän de transporteras till Finland.
För transporten står bara för en liten del av klimatutsläppen när den sällan sker via flyg.
[00:08:44] Sophia: Elin Röös, som är expert på klimatsmart mat säger så här: All köttproduktion, även den inhemska, leder till stor klimatpåverkan, så det är bra att minska på konsumtionen av kött.
[00:08:57] Ebba: Avokadoproduktionen leder inte till så stor klimatpåverkan, men avokadoproduktionen kan påverka den biologiska mångfalden negativt där den odlas.
Så det är bra att också dra ned på konsumtionen av avokado och mest äta sånt som kan odlas i norra Europa.
[00:09:17] Frågeställare: Är det mer miljövänligt att äta ägg och dricka mjölk än att äta kött?
[00:09:24] Sophia: Korta svaret är ja. Ägg och mjölk är mer miljövänligt.
Huvudsakligen eftersom en höna värper många ägg och en ko producerar många liter mjölk jämfört med mängden kött man får av båda djuren.
Men som med alla produkter från djurriket är det bra att köpa produkter som är ekologiska, inhemska och från djur som får röra sig utomhus.
[00:09:45] Ebba: Ägg kan vara ett miljövänligt val, men ost är inte automatiskt ett bättre val än kött, för varken hälsan eller planeten.
Det går åt stora mängder mjölk till en ost och uppfödningen av kor har en stor miljöpåverkan.
Mjuka ostar som grynost är mera hållbara än de hårda, men oavsett om osten är hård eller mjuk är det bättre att tänka ost mera som en smaksättare än det som mättar.
Välj ostar från inhemska kor och pluspoäng om du väljer ekologiskt.
[00:10:21] Frågeställare: Hur många ägg kan man äta per dag?
[00:10:26] Sophia: Finlands kostrekommendationer säger ett ägg per dag, men helst inte flera.
Det här eftersom många finländare bär på gener som gör oss känsliga för det höga kolesterolinnehållet i äggulan.
[00:10:38] Ebba: Ett högt kolesterolintag kan leda till ett högt blodtryck.
De som redan har högt blodtryck borde bara äta två till tre ägg per vecka.
För planeten har ägg en relativt låg klimatpåverkan jämfört med andra livsmedel från djurriket.
[00:10:56] Sophia: Men planeten tackar ännu mera om du väljer proteiner från växtriket.
[00:11:04] Ebba: Nu ska vi svara på frågor som handlar om fisk.
Frågorna är en fortsättning på vad vi talar om i avsnitt Under ytan.
[00:11:14] Frågeställare: Är det hållbart att äta tonfisk?
[00:11:20] Sophia: Fiskexperterna Joel Lindholm och Rosa Mikkola säger att det här är en svår fråga.
Tonfisken är en ytterst viktig fisk för våra ekosystem, men den överfiskas på många olika ställen.
Deras råd är att om man äter tonfisk, så ska man bara äta sådan tonfisk som går att spåra.
[00:11:37] Ebba: Det är viktigt att vara säker på var tonfisken är fiskad.
och att den har fiskats hållbart, så att bestånden, alltså tonfiskarna på det området, kan återhämta sig.
Så ja, du kan äta tonfisk hållbart, men det är bra om du väljer noggrant.
Och inhemsk fisk är alltid ett bättre val än tonfisk.
Rosa tipsar om mörtkonserverna som smakar bättre än tonfisk.
Äter du dem kan du känna dig som en miljöhjälte, hälsar hon.
[00:12:09] Sophia: Vilken mängd fisk motsvarar proteinet i nötköttet?
Fisk är en bra källa till protein. Beroende på fisksorten är det kring 20 gram protein per 100 gram fisk.
Medan malet nötkött har cirka 27 gram protein per 100 gram nötkött.
Skillnaden är inte avgörande.
Fyll en fjärdedel av tallriken med fisk och gärna flera gånger i veckan.
[00:12:36] Frågeställare: Finns det en framtid med hållbara räkor?
[00:12:41] Ebba: Den här frågan är kopplad till podcastens avsnitt Under ytan.
Där fiskexperterna Joel Lindholm och Rosa Mikkola starkt kritiserar hur räkor idag fiskas och odlas.
Så här svarar fiskexperterna på frågan om det finns en framtid med hållbara räkor.
Ja, om man väljer räkor som är odlade enligt bästa möjliga standard.
Det vill säga odlingar som tar klimatet i beaktande från val av foder till hållbara leveranskedjor.
[00:13:11] Sophia: Enligt Världsnaturfonden ska du leta efter MSC-märkta nordhavsräkor eller ASC-märkta tropiska räkor.
Sådana räkor har en mindre inverkan på klimat och miljö.
[00:13:25] Frågeställare: Äter vi för mycket lax?
[00:13:29] Ebba: Lax är hälsosamt att äta eftersom det är en fet fisk med de viktiga omega-3 fettsyrorna vi behöver.
Annan fet fisk är till exempel sik och strömming.
Men äter vi för mycket lax?
Ja, om du frågar fiskexperterna Joel Lindholm och Rosa Mikkola.
De hälsar att det finns väldigt goda och näringsrika inhemska fiskar.
[00:13:53] Sophia: Finlands näringsrekommendationer säger att du ska äta två till tre portioner fisk per vecka.
Och liksom Joel och Rosa säger rekommendationerna att vi borde äta flera olika fiskar, både feta och magra.
Och gärna inhemsk och hållbar fisk för planetens skull.
[00:14:12] Ebba: Till sist ska vi svara på frågor som handlar om mat från växtriket, som grönsaker, frukter och bönor.
Frågorna är en fortsättning på vad vi talar om i avsnittet Framtiden är grön.
[00:14:26] Frågeställare: Man får ju bara ont i magen och pruttar av bönor.
[00:14:31] Sophia: Pruttar kan vara pinsamma och det är inte roligt att ha ont i magen.
Börja därför med mindre portioner av bönor och linser och öka mängden lite åt gången.
Tarmfloran vänjer sig med tiden om du inte har medicinska magproblem.
Planeten mår bättre av dina pruttar än en rapande ko.
[00:14:49] Ebba: För när en ko rapar så åker mentangas ut i atmosfären och värmer upp planeten.
Även du mår bättre i längden av att äta mera baljväxter än kött.
[00:15:03] Sophia: Kan en idrottare äta Vegetariskt på riktigt?
För att reda ut den här frågan får näringsexperten Mikael Fogelholm igen svara.
Och han svarar ja, absolut. Du kan träna och bygga muskler med en vegetarisk kost.
Och du kan även träna med en vegansk diet, så länge du får i dig tillräckligt med spannmålsprodukter och bärleväxter för varierat protein.
Med spannmål menar vi sädesslag som råg, vete och havre.
Med baljväxter menar vi bönor, ärter och linser.
[00:15:35] Ebba: Oavsett hur du äter påpekar Mikael att din kropp behöver kolhydrater som bröd, gröt och potatis för att du ska orka träna.
Vi passade också på att fråga Mikael hur viktigt det är med protein.
För visst känns det som att var och varannan butikshylla är full av protein?
Mikael säger att det här är marknadsföring. som får det att låta som att vi behöver äta stora mängder protein.
Det stämmer inte i verkligheten.
[00:16:04] Sophia: Äter du mångsidigt enligt tallriksmodellen får du i dig tillräckligt med protein, säger Mikael.
Om du tränar hårt och väldigt ofta kan du behöva öka mängden protein på samma gång som du behöver öka mängden av allt annat på tallriken.
Det här löser du enkelt med att äta en lite större portion mat enligt tallriksmodellen.
Så glöm inte bort dina grönsaker, frukt och fullkornet.
[00:16:28] Frågeställare: Vad är ultraprocesserad mat och varför talas det om att man inte ska äta den?
[00:16:35] Ebba: När man pratar om ultraprocesserad mat syftar man ofta på ett system som heter Nova.
Det klassificerar livsmedel i fyra grupper baserat på hur mycket de är bearbetade.
Enligt det systemet är ultraprocessad mat sådana produkter som är industriellt framställda och innehåller tillsatser som sällan används hemma.
Men det här systemet har sina begränsningar och enligt många näringsexperter kan man enligt Novas system inte bestämma om maten är hälsosam eller inte.
[00:17:08] Sophia: Så hur ska man tänka kring diskussionen om ultraprocessad mat?
För ett svar på den frågan ville vi igen kolla med näringsexperten Mikael Fogelholm.
Han säger att det inte finns några bevis för att ultraprocessad mat skulle vara dåligt för hälsan.
Det här låter ju tvärtemot det man hör och läser om ultraprocessad mat.
[00:17:27] Ebba: Vad menar Mikael egentligen?
Jo, han säger att det inte är hur mycket maten är processad som skadar.
Istället är det innehållet vi borde fokusera på.
Till exempel kan ultraprocessad mat innehålla mycket mättat fett, socker och salt.
Och det vet vi ju redan att vi inte ska äta så mycket av.
Som exempel ger Mikael en korv och ett fullkornsbröd tillverkat i en stor fabrik.
De kan enligt Novas sätt att mäta båda klassas som ultraprocessad mat.
[00:17:58] Sophia: Men det betyder inte att båda är ohälsosamma, säger Mikael.
Fullkornsbrödet är det bra om vi äter mera av, fortsätter han.
Så tappa inte bort det i diskussionen om ultraprocessad mat. Titta istället på innehållet i produkten.
[00:18:15] Ebba: Tack för att du har lyssnat på vårt femte avsnitt i podcasten Hållbart på menyn.
Du kan hitta mera information om hållbar mat på Folkhälsans webbplats.
Där hittar du också manuskriptet och våra källor till det här avsnittet.
[00:18:29] Sophia: Lyssna också gärna på våra tidigare avsnitt. I dem får du lyssna på diskussioner kring hållbar mat och fler frågor från unga.
De tidigare avsnitten är inte på lätt svenska.
Tack till deltagarna från Ungdomsverkstaden Föregångarna som läste in avsnittets frågor.
[00:18:44] Ebba: Och tack till alla er som bidragit med frågor.
Ni har lyssnat på en podcast från Folkhälsan. Mitt namn är Ebba Håkans.
[00:18:52] Sophia: Och mitt Sofie eller Ro.
