Framtiden är grön

Du lyssnar på Folkhälsans podcast "Hållbart på menyn". En podd där vi tillsammans med experter och unga utforskar vad som är planetsmart och hälsosamt att äta. Den stora frågan är, kan vi äta oss till en mer hållbar framtid? Jag heter Rebbe Håkans och tillsammans med ett gäng yrkesstuderande har vi spelat in fyra avsnitt med orika teman. Just det här avsnittet har sikte mot framtidens mat och vi frågar oss om framtiden är grön. [musik] Med mig i studion har jag Oscar Randström, som studerar till kock vid praktikum. Han ska hjälpa mig söka svar på vad vi äter i framtiden och vad växtreket har att erbjuda. Hej, Oscar. Hej, hur mår du idag? -Ja, jag mår bra. Hur mår du själv? -Helt bra. Som experter har vi med oss Charlotta Hyttenen och Mikael Fågelholm. -Hej, Charlotta och Mikael. -Hej. -Hej, god morgon. -God morgon. Planeringen inför det här avsnittet har vi beskrivit dig, Charlotta, som är närings- och smakexpert på vegetariska måltider. Ska du säga att den här beskrivningen stämmer? Och vad är det egentligen du gör på jobbet? Jag ska kanske kalla mig erfrakantionäringsexpert och också expert på växbaserad matlagning och storkökmatlagning. Jag hjälper matbranschen i övergången till mer hållbar mat. Till exempel storkök är en av våra kunder. Det där undervisar dem, konsulterar och hjälper till till allt som behövs. För att vi ska få mer hållbart på våra tallrikar. Det låter ändå som att beskrivningen dig som smakexpert stämmer ganska bra. -Nå, kanske. -Ja. -För att det ska vara gott att äta. -Absolut. Det utgår vi alltid ifrån. Och dig, Mikael, har vi beskrivit som en prisbelönt näringsprofessor med passion för det vegetariska. Hur skulle du säga att en arbetsdag ser ut för dig? Varje arbetsdag är olika. Jag forskar. Det leder till att jag läser och skriver eller sitter i möte med andra forskare. Jag lär på Helsingfors universitet och gör allt så här diverse saker som att sitta på en podcast. Och du har också en passion för det vegetariska? Det har jag. Själv äter jag inte kött och inte fågel. Jag äter nog fisk och lite mjölkprodukter. Men jag är hemskt intresserad av vegetariskt mat. Jag tycker också om att kocka inte med samma talang som Oscar troligen har. Eller Charlotta. Men jag tycker hemskt mycket om att prova allt möjligt växtbaserat. Tänk på hur man kan äsa ett kött. Okej, du forskar men har också vardagskunskap. Då låter det som att vi har fått tre experter på plats för idag. -Är ni redo? -Absolut. Okej, då börjar vi med första frågan. Är växtbaserat bättre för planeten än animaliskt? Klimatavtrycket är flerfaldigt mindre med växtbaserat än med animaliskt. Till exempel av den typiska finska kosten. 65 % av klimatavtrycket kommer från kött och mejeriprodukter. Inverkan på naturregelsmångfald är betydligt mindre med växtbaserad kost. För tillfälle består 36 % av däggdjurens biomassa på vår planet av människor. 62 % av produktionsdjur och bara 4 % av vilda djur. Där ingår också havstägedjuren. Det ser inte så bra ut med det heller. Inverkan på vattendragen är betydligt mindre med växtbaserad kost. Alla vet om eutrofering, blågröna och algar. Den största orsaken till det är djurproduktionen. Användningen av markarealer är mindre med växtbaserad kost än med animaliskt. Vi vet att ungefär 20 kg spannmål får vi 1 kg kött. Men sen 20 kg spannmål är direkt så att det matar många magar. Om man tittar på klimatförändringen så är nötkött det som är allra värst. Att man redan skulle lämna nötköttet bort skulle avgöra ganska mycket. Inom växtbaserade mat finns det bättre och sämre. Det pratas alltid om till exempel att man tillverkar ris. Man behöver ganska mycket vatten. Koldioxidutsläppningen är större på ris än med potatis. Det är ändå såna här små detaljer. Man kan äta hur mycket ris som helst om man lämnar nötkött bort. Men till exempel sojan kommer ju upp som ett exempel på att... "Du äter inte kött, men sojan kövlar ju regnskåget." Tack för att du lyfte upp sojamyten. När man ersätter animaliska proteinkällor med växtbaserade proteinkällor så är det bättre för klimatet och miljön. Man brukar inte ersätta kött med till exempel ris utan nåt annat protein. Men sojamyten är bra att lyfta upp den därför. Vi vet att ungefär 95 procent av sojan som importeras i Finland matas i djuren. Det är flest grisar, brojlar, öhöns som lägger ägg och odlade fiskar. Cirka fem procent av sojan importeras i livsmedel. Vi vet varifrån sojan kommer. Den odlas inom EU och Europa. Serbien är en stor producent. Men vi vet att den här sojan odlas i USA och Sydamerika. Vill man veta mer om statistiken på de frågor som livsmedelsverket har? Det är inget tillag. Det är precis så här. Det här är sånt som människor som har attityder som är emot soja och motväxtbaserad mat. Så de lyfter det här alltid fram. Men det är ju fel tolkning. Hur är det med förhälsan? Kan du få alla näring du behöver från en växtbaserad måltid? Först och främst kan man alltid få nästan allt man behöver från en växtbaserad kost. Hur mycket man behöver tillägga är inte det som beror på vad man menar. Om man bara lämnar rött kött bort och fågel bort och äter lite mjölk och fisk– –så har man inga stora svårigheter. Då kan man fortsätta som man bara har gjort hittills. Troligen äter man som sår i den hälsosammaren. Men ju mer man lämnar animaliskt bort, så kommer det saker man måste se på lite noggrannare. Protein anser jag inte vara ett problem. Om man bara kan ta både valgväxter och få protein därifrån– –och sen det där vetehavre, råg och sånt– –så har man inget problem med proteinerna. B12 kommer att vara kanske i ren vegan kost. Det är ett problem. Men det kan man ju äsa. Man kan äta piller och sånt. Det vitamin kan vara ett problem. Ju mindre man äter animaliskt, men inte ett stort problem. Kalcium kan vara ett problem, men inte ett stort problem. B12 är kanske det man måste först titta på om man går rakt till en vegan kost. Vi backar lite tillbaka till proteinet. Det är ganska aktuellt när vi ser på vissa dieter som riktar sig till unga. Vi kan säga att till och med energidryckare har tillsatt protein. Mikael var in på frågan om det är mångsidigt. Man har både spannmålsprodukter och valgväxter. Då har man en bra mångsidig bas till att få tillräckligt protein som man behöver. Det finns flera källor som till exempel nötter och frö som fylls på. Men de är kanske inte huvudsakliga källor. Kost som kost är bland kost eller helt växtbaserat. Det viktigaste är att man äter tillräckligt till sitt eget energibehov. Då har man inte problem med att få protein. Skulle ni säga att det här behovet av proteiner lite överdrivs? Absolut. Det är nånting sånt som jag tror att kommer då i slutet... ...eller cirka 2010 skulle jag säga. Då var det en boom med den här lågkohydratkosten. Med det kommer man att kohydraten är det att det är illa av protein och fett är bra. Eller animalsk protein och fett är bra. Efter det har man kommit ut med alla möjliga produkter som är inriktade för idrotare. De som inte har nån kohydrat är konstiga. Det är kohydraten som man måste behöva när man motionerar eller rör på sig. Det är huggorit i det här proteinbehovet som på nåt sätt marknadsföringen... ...försöker man göra sån bild att vi behöver mer protein än vad vi gör. Vi har inget problem i Finland och ingenstans. I Europa och Nordamerika är det rika länder där med proteinintaget. Vi får hur mycket protein som helst och vi kunde gå ner med proteinintaget. Om nån är bekymrad att när man går från köttbaserad eller sån här... ...mer animaliskbaserad kost till vegetarisk kost... ...så skulle det vara ett problem att gå ner i proteinintaget. Det spelar ingen roll för vår hälsa och att gå ner i animalsprotein. Vi vet att Finland är ungefär en femte. Det är inte för mycket protein. Det här överallopsprotein är det också. Jag får göra Östersjön. Det viktigaste är att när man börjar äta mer växtbaserat eller helt växtbaserat... ...så lämnar man inte bara bort kött och animalproteinskäl. Man tänker alltid på vad man sätter i de här baljproteinerna istället. Då är det inte nån problem med den saken. Det här är intressant. I de nya nordiska och kommande finska näringsrekommendationerna... ...baleväxterna hör inte mer till gruppen frukt och grönt. Det är bra. - Utan det hör till gruppen proteinkälla. Det är vad Charlotta säger. Vi ska tänka så att ärtor, bönor och soja... ...kommer istället för kött, inte istället för sallar eller tomat. När man talar om helosoriska talar man ofta om vad man äter för mycket av. Men det finns också saker som vi äter för lite av. För tillfället äter finland alltför lite växter och grönsakar. Baljväxter är också sånt som vi kan äta mer av. Och jag ska säga att spanmålsprodukter också. Eller fullkornspanmålsprodukter. - Ja, fullkorns. Spanmålsprodukter kanske inte är helt okej... Men balansen mellan vitmjölsprodukter och fullkornsprodukter... ...är nog för lite mot de här fullkornsprodukterna. Du, Oscar, som studerat i Kock, diskuterar du utbildningen... ...hur ni på restauranger ersätter animaliskt protein? Vi har nog haft en sån här kurs. Men nu på trean talar vi inte om det. Det var sen då vi var på ettan. Men du har också varit på praktik på restauranger. Blir det bättre och bättre? Står vi lite och stampar? Just det här med att vegetarianer eller veganer som äter i restaurangen... ...har ett bra alternativ. Att kanske inte alltid köttet ersätts med en halloumi-bit eller en rotcelleri. Rotcelleri är ju bra, men det kanske inte ersätter det där animalista proteinet. Alltså... Där vart jag har jobbat... Vi har salladar för de här veganerna och väggen. Men nu har vi också kött, glutenfria och laktosfri. Här ska jag få fram till restaurangbranschen. Att laga gott vegetariskt och veganskt. Det är inte bara de som äter vegetariskt eller veganskt. Man lagar inte gott och mättande, som alla klienter. Jag vet att mängden flexitarianer som äter bland kostnader... ...förädrar vegetariskt eller veganskt, om det finns tillgängligt. Så mängden blir allt större och allt fler. Det är bra att bjuda gott om också. Sen är det intressant att om man är i Helsingfors... ...så är vi i en annorlunda bubbla än om man är tillåt med i Vasa... ...eller i mindre stad i det där österbotten. Eller nånstans, då man går lite mer än österut. Så det finns inte så många som ens frågar efter vegetariskost. Men det kunde bli mera om de skulle ha möjlighet att se och få smaka. -Till exempel på en lursrestaurant. -Ja, som är faktiskt gott. -Ja, absolut. -Jag håller med. Och hur är det med järn? Spannmålsprodukterna innehåller ju mycket järn. Om man går och börjar äta en vegankost... ...så kan järnintaget till och med öka. Men problemet med järnet, om man jämför det med järnet som är i kött... ...så är det att absorptionen inte är så stark eller så bra. Men om man samtidigt med de här spannmålsprodukterna... ...öter nånting som innehåller C-vitamin, frukt speciellt... ...så blir det där absorptionen bättre. Några stora problem tycks även inte veganer ha. De har lite mindre järnförråd, men anemin... ...föräkomster av anemin är inte större bland veganerna. Så visst, jag kommer ihåg från det där forskningsröret. Ja, jag kan hålla med om det här. Det är en sak jag skulle lyfta fram med... ...när jag pratade om att rz-tatt kött med baljväxter. Baljväxter innehåller en sådan järnform. Det är en på svenska växtfärg, kanske det heter... ...som uppdrags bra av kroppen, oavsett om man har C-vitamin... ...eller inte. Det är en bra järnform. Det är bra att man bara kan ta oss ett av dem också. Hur noga måste man hålla koll på? Som vegetarian eller vegan säger ni att det är dags... ...att ha lite mer koll så att man får all näring man behöver. Men om jag till exempel... Hälften av måltiderna äter vegetariskt... -Låt gå bara. -Ja. Ja, jag får vara på det. Om man precis övergår till en helt växtbaserad eller vegetarian kost... ...så är det bra att hålla noga koll. Det är nåt nytt man håller på att lära sig. Men när man har ätit på det strängiga tider... ...så är det lika vardaglig sak som blandkosten nu är för de flesta. Om man är osäker så kan man alltid boka tid till en näringsterpeuta. Eller så kan man hålla kostdagbok på finhjälj.fi. Där finns kostdagboksfunktion, fast med några års mellanrum att kolla. Vad skulle vara ditt tips till såna som funderar på att övergå mer till vegetariskt? -För att mat ska ju ändå vara ett glädjeämne. -Absolut. Och det ska vara gott. Det ska inte vara att du håller stenkoll på siffrorna. Nej, och det ska man inte göra heller då. Man tänker på det stora helheten. Följer man ett allriksmodellen och äter man mångsidigt av alla de olika kostgrupperna... ...som vi har nämnt idag. Och sen förstås att man lär sig att laga mat är en god. Om man aldrig får ut. fast på baljväxter. Då får man kanske studera sig lite på det, om man får det så smakligt. Vi har ju produkter som hjälper till, härkis och sånt. Problemet är att urvalet är inte så stort. Om man jämför det till exempel på kötthyrulan. Urvalet är inte stort och är ganska dyra per kilo. Det kan vara två, tre gånger dyrare än en produkt som kunde ersätta. Det gör mig lite bekymrad. Sen har det mycket salt, men det är ändå nånting som kan hjälpa människorna. Det är bra att du kom på det här med föredlade baljväxtprodukter. Det finns också helt saltfria i den kategorin. Det finns många olika sorter. Om man vill använda dem, så är det bara att pröva sig fram. Det är kanske lättare övergångsprodukter. Om man vill använda något och är van att laga mat och malet, så kan man hitta en sån produkt. Måste alla bli vegetarianer eller veganer för en hållbar framtid? Jag tror att det första stegen nu är att om vi ens skulle kunna gå lite neråt med vårt köttkonsumtion, så det skulle vara en bra startpunkt. Att istället för att äta tre, fyra köttmåltider per vecka först gå ner till en eller två köttmåltider per vecka. Det kan hända att vissa människor vill först ersätta rött kött med fågel. Det är helt okej att börja med att om de inte kan göra något, så är det bättre att äta fågel. Men jag ser nog det här som hoppfulltvis ett steg mot fisk och grönt. Okej. Hur svarar du, Charlotte? Måste vi alla bli vegetarianer eller veganer? Mitt svaren är att det viktigaste är att de flesta människor som massor börjar äta mer växtbaserat. Vi behöver inte äta helt växtbaserat. Det är beredt att om vi skulle minska till hälften vårt köttkonsumtion och mer erbrytskonsumtion, så skulle det vara jättebra för planeten. Det är ingen helt omöjlig förändring. Men ambitiös förändring är det nog. Jag skulle säga att även det att vi skulle gå 25 procent neråt kommer att vara ganska ambitiöst för matkulturen och våra vanor med att köpa och äta. Det är ganska fast. Det där med matkultur, jag är så glad du lyfte fram det. Det är en sak som intresserade mig när jag tänkte hur vi åt i Finland före 60-talet. Vi åt väldigt växtbaserat. Vi har använt mycket till exempel hampa, bondböna och ertai i vår kost. Sånt som vi har mitt i att glömt och nu tror de flesta att kött är den här punkten av vår matkultur. Fast egentligen så är det kanske inte. Och egentligen, kött var ju ett hundra år sen så kött var ju nånting sånt som man åt bara när det var festdagar. Annars var det ju potatis och råbröd och fisk för dem som det där var vid kusten eller nära sjön. Det här är ju att om man vill gå upp med att äta mer grönt och också mer vargväxter så tycker jag att man ska lära och använda dem som mat. Att det inte bara är mer sallad. Vi äter ganska mycket sallad internationellt. Men det där... Så jag tror att vi ska lära oss att använda mat mer. Att använda mer grönt i vår matlagning. Ja, här kommer jag på ett tips till det. Om man inte vill äta en helt och hållig... Eller om det känns svårt att börja maga helt vegetariskt eller växtbaserade maträttar. Så man kan göra så fast man ersätter fast hälften av den kött man använder i maten. Men då bara lite proteinkällor istället. Till exempel makaron i låda-golvet. Hälften av matet kött är bytt till sojakros. Utan några desto större förändringar i recepten. Okej, dina bästa tips för unga då? Lite beroende på åldern. Men jag skulle säga att ge feedback till skolköket. Att ni vill ha mer god vegomat. Och om det är nån vegomat som inte kanske är så hemskt god så ge konstruktiv kritik och se vad ni skulle önska. Hur man skulle önska att få i skolcafeterian. Och om det är nåt bra så ge också feedback över det så blir de jätteglada. Och hemma tror jag att föräldrarna ska uppskatta det väldigt mycket. Eller om ni får resvara till föräldrarna att vi skulle vilja äta mer vegetariskt här hemma så ska de uppskatta det när ni tar färdigt några recept som ni skulle vilja prova på. För de grubblar säkert varje dag på vad vi ska laga för mat. Så har ni lösningen till det också. Vad är det med dig, Mikael? Vad är ditt bästa? Det är unga som vill äta mer vegetariskt. Och gott. Nåt finns det med att tänka på skolorna. Så det där tror jag inte att man ska marknadsföra såna här växtbaserade dagar. Allt för mycket. Ja, jag håller med. Det är också som vi utbildat i stort köken. Hur man namnjer maträttar och hur man använder sådana här metoder så att man får kunden att äta mer växtbaserat utan egentligen tänka på saken destimera. Så den namngivningen är nog väldigt viktig. Till exempel spenatplättar är en väldigt bra brandad vegetarisk maträtt. Ingen tänker på att nu är det veg, utan alla älskar spenatplättar. För det skulle hända vegetariska spenatplättar. Så det skulle vara en helt annan grej. Så namnjer maträttar är fiffigt. Blömmar också en vägge och vegetarisk. Om det fast skulle handla med bologneseås så är det bara bologneseås och inte vegetarisk bologneseås. Oskar, tror du att det här skulle få fler studerande att välja vegetariskt i matsalen? Jag faktiskt vet inte. För det är ju en ganska svår fråga och också någonting som har kommit upp nu i debatten gällande de nya näringsrekommendationerna. Att unga vill ju ändå inte äta vegetariskt. Varför ska vi laga det och bygga på det här matsvinnsberget? Beroende av var man är, att det finns några unga som vill ha faktiskt. Och vi är medvetna och vill ha mer vegetariskt. Det är nog inte alls nån gång. Eller någonstans kan det vara, som du säger. Och sen är det alltid bra att tänka med matsvinna. Matsvinna är ju till ungefär bara en fyraprocent av vårt klimatavtryck. Och sen är det ändå 65 procent av det här. Det är då kött och mejeriprodukter. Så det där sätter saker i proportion. Och sen är det precis när barn och unga lär sig nya smaker. Så det kan ta en tid att smaka på samma maträtt flera gånger förrän man accepterar den. Kanske just de unga kompis-kretsen har ganska mycket. Att fast man själv skulle tycka att man skulle ha ett grönare alternativ och gärna ta det. Men sen om kompisen runt omkring börjar prata dåligt om den maträtten så kanske man inte vågar ta av den eller vill inte mer. Sen tar man samma som alla andra. Jag tycker det därför är det jätteviktigt. Vi pratar ju hudtaget positivt om all mat. Och inte värdesättar dem. Och vi vet att skolmater är ett stort problem. Några lämnar skolmaten oäten just på grund av grupptryck och liknande orsaker. Och det finns många barn och unga som faktiskt skulle behöva den där skolmaltiden. Men igen kommer vi tillbaka till att mat handlar inte bara om vad vi äter och näring. Det är också kopplat till mycket känslor. Det är en del av vår identitet skulle jag nog säga. Och sen hade det ju blivit nu för tiden är det ju också en politisk fråga som gör det ännu svårare någon gång. Ja, det här med identitet så jag tror att det är också att fast man kanske skulle tycka att det skulle vara på nån nivå så är det okej att äta mer vägsbaserat. Men sen om man identifierar och tänkte att jag har ätit kött i många år. Och sen vet man att det ska vara bättre för djuren och för miljön. Och för min hälsa att äta mer vägsbaserat. Men det kan kännas svårt att man får göra en moralisk utvärdering på sig själv. Och det kan vara svårt att göra det. Och därför kan det ibland vara lättare att fortsätta som förut. Och sen istället bara tacka nej till allt och hålla sån attitut mot allt det här vägsbaserade. Det som är ganska viktigt tycker jag att det är ingen foring att man vänder 180 grader genast utan man kan göra det steg per steg. Till exempel som jag gjorde först lämnar jag bort nötkött eller rött kött. Och jag brukar ännu efter det så en gång om året så köpte jag lite fåror på påsktiden. Och gick till min mamma och lagade någon sån här måltid för oss två. Men nu har jag ju lämnat till och med fågelkött bort. Inte för miljöskäl men jag tänker att det inte är etiskt med brojlerproduktionen. Men jag har gjort det så småningom. Men jag skulle liksom säga att ju mer vetskap jag har fått om saker så desto mer har min kost blivit vegetarisk eller vägsbaserad. Väldigt bra poäng. Om vi går vidare till nästa fråga. Att i Finland har vi en hög källförsörjningsgrad på animaliska proteiner. Men hur står det till med de växtbaserade? Det här är bra fråga för vår djurproduktion är väldigt mycket beroende av importerad föda. Enligt Loke så importeras för tillfälle 20 procent av proteinfordret till djuren. Och så en stor del av spannmålfordret. Och vi vet att de mat som nu i Finland produceras av djuren så om den istället skulle produceras av människorna så skulle den räcka till åt alla. Och det är också gällande proteinväxtar och spannmål. Och det där av bondböna som till exempel sodas för tillfälle 99 procent till djuren och bara 1 procent till människan. Så vi skulle faktiskt ha högre källförsörjningsgrad om vi skulle äta vägsbaserat. Intressant. [Musik] Ni måste komma ihåg att kött har värderats. I åtminstone hundra år i Finland har man tänkt att om man vill ha nåt som är bra som är gott, som passar till julaftonen och alla fina tillfälle. Så det är kött. Och det är så svårt att komma ifrån det här tanken. Att kött är nånting sånt som är fint som vi behöver. Och att säga att vi ska ta några bönor istället. Så det är bara så svårt att begripa. Så hur stalts höjstatusen på det växtbaserade? Det är lättare sagt än gjort. Du har ju forskat mycket kring Finlandarnas köpvanor. Att han är där i forskningen kommer fram till varför det inte är lika attraktivt att köpa vägsbaserat. Det finns många orsaker varför människor väljer viss mat i matbutiken. Hälsa och miljön tillhör inte de viktigaste motiverna som människorna har. De väljer sånt som de vet att det är gott. Och de vet att det är gott. Nya produkter vet inte om de är goda. Där är det en orsak varför det är så svårt att ändra sina uppköp. Sen väljer de sånt som är billigt eller billigt för kvaliteten. Om man tänker på den här nya produkten som är satt ett kött. Så det är åtminstone inte billigare. Där är det en orsak. Sen väljer de produkter som är lätta att använda. Produkter som de är vana vid och så bortåt. Här är det mycket sånt som leder till det att det är svårt att förändra. Vi vet att butikerna har mycket att göra. Vi vet att vinsten de tar på vägsbaserade produkter i mångfald är jämfört med djurprodukter. Priser på de ena är konstgjort lite dyrare också i matbutikerna. Det beror åtminstone dels på det. Det är produkter som lockar människor att gå in dit i butiken. Om det är billigt så går man dit och köper brojler och malet. Tänk så fin det skulle vara att vi skulle ha finfinsk bondbönsprodukt. Nu är det nedsatt och alla ska springa till butiken och fylla korgarna. Det tar oss lite vidare till dagens största fråga. Hur ser ni idag framtiden? Är den grön och äter vi gott? Vi kommer troliga att vi som lever i rika länder, vi kommer nog att äta gott. Hur grönt vi äter? Vi äter grönare än nu. Det beror kanske på det att vi tittar på 2040, 50, 80... Ju längre vi går så äter vi mindre och mindre kött. Jag tror inte att köttetande kommer att försvinna. Men om vi skulle gå tillbaka till det vi hade 100 år sen... Att kött är nånting som man äter i speciella situationer. Då kunde det vara lite bättre. Vad tror du, Charlotte? Är framtiden grön? Jag håller med Mikael. Vi äter definitivt gott här i Norden. Jag hoppas att vi äter mer med mottar också. Kanske just på tanke på vårt eget energibehov. Vi har inga andra alternativ än att äta mer växtbaserat. Om vi vill ha en bra framtid. - Måste vi säga hej då till? - Nej. Inte det... Vi kan säga hej då till daglig köttbåltid. Det är nog sånt vi borde säga hej då till. Men att säga hej då till kött behöver vi inte göra. Sen har vi också en fråga från korridorerna. Vi har varit ute bland unga och frågat dem vad de vill fråga Charlotte och Mikael. Och specifikt till er och er expertis. Hur är, talar man, billigt och bra? Det är en bra fråga. Det finns människor som säger att hälsosam mat är dyrare. Och växtbaserad mat är dyrare än köttbaserade kost och sånt. Men jag håller inte fast med det. Utan om man tittar på våra kostvanor och vad vi köper i matbutiken. För varje matgrupp, nu om vi talar om grupp. Frukt, grönsaker, bröd. Till och med godis, fisk, kött. För varje grupp så har man billigare och dyrare matprodukter. Så det gäller bara att det där. Vandra lite längre där i butiken. Ta mera tid på när man är i butiken. Sen kan man också titta på de här rödlappare produkterna som är fantastiska. Så det finns en stor möjlighet att äta billigare än vad man äter just idag. Jag skulle säga att grunden till kosten är spanmålsprodukter och potatis. Och från kategorin fruktbär och grönsaker som man kan föredra säsongråvaror. Sånt som är alltid billigt, som rotfrukter och kol. Det är bra att komma ihåg att frysdisken är alltid i säsong. Det är också bra att köpa grönsaker och bär. Det går inte sämre på näringsämnena. Det är alltid bra att äta frukt och grönt. Oberoende om det kommer från kylskåpet eller om det är djupfryst eller färst. Om växtproteiner så lönar det sig huvudsakligen att köpa från torrhyllorna. Där är de mycket billigare än köttprodukterna. Till exempel kross och strimlor. Och hernis till exempel, linser och konserverade kokta färdiga. Att använda baljväxter som fast tjikärtor. Då får man mycket besparningar i sin butikskorg. Och sen som matlöningsolja, så inhemskrypsolja. Då får man också bra fett där och den är ganska billig dessutom att använda. För att runda av det här avsnittet så har vi tagit med en produkt som vi tänker att vi alla ska få smaka på. Just den här produkten marknades för som ett vegetariskt alternativ till salami. Produkten är inhemsk och gjord på vetegluten. Sen finns det också produkter gjorda på ärtprotein. Just den här butiken som jag besökte idag hade bara såna som var på vetegluten. Och vad jag kan berätta utan att avslöja vad det är för märke på den här produkten. Den ser ju ändå ganska ut som en pepperoni. -Ja, jo. -Ja. -Och vad tycker du, Oscar? -Jag faktiskt tycker nog om det här helt gott. Jag skulle nog vilja veta vad det där märke är. Vi avslöjade sen när mickarna är av. Ärligt sagt tycker jag inte om det här, men det har ingenting att göra med det. -Vetegluten är inte ett vegetariskt produkt eller inte. -Nej. Oberoende kött eller växtbaserat tycker jag inte om pepperoni. Därför säger jag att jag inte tycker om det här. Men frågan är om det här skulle ersätta en vanlig pepperoni. Så säkert tror jag. Ja. Om ni som kort och gott som näringsexperter... ...möter de här produkterna, vad skulle ni då säga? Vi rekommenderar inte att använda processade och högsaltade köttprodukter. Det är bra att ha det så nära noll som möjligt i kosten. Men som ett alternativ till dem är det kanske lite bättre. Men här är det också ganska mycket salt och jag skulle anta också mättade fett. Jag har inte sett vad det står på förpackningen. Precis samma åsikt. Jag tycker inte att vi har ingen orsak att säga att det här är så här. -Mere sällanmat. -Mere sällanmat. Så sällan som möjligt. Och bättre för planeten. Antagligen eftersom ni började också sa att växtbaserat är bättre. Jag skulle säga att det här är mer en finesskosten. Man ska ju äta ganska sällan, så då spelar det ingen roll för planeten. För planeten är det viktigaste. Så mat som du äter mycket... ...varje dag, eller nästan varje dag, då ska man gå växtbaserat. Vad du äter på lunchrestaurangen varje dag, så det har en betydelse. Men om du går på en fine dining-restaurant två gånger om året spelar det ingen roll. Bra. Tack ska ni ha. Det var väldigt trevligt att ha er i studion, Charlotta, Mika eller Oskar. Det här var alltså sista avsnittet i podcasten "Hållbart" på menyn av folkhälsan. Vi hoppas att du har smakat och att du vill lyssna på tidigare avsnitt om du inte redan har lyssnat. Tack till alla som medverkat, både framför och bakom micken. Och ett speciellt tack till studerarna Jasmin, Nea, Ronja och Oskar. Och kom ihåg, våga smaka. Det finns mycket gott att äta för både din och planetens skull.