Planeten är vad du äter

Hej, du lyssnar på Folkhälsans podcast "Hållbart på menyn", en podd där vi tillsammans med experter och unga utforskar vad som är planetsmart och hälsosamt att äta. Den stora frågan är, kan vi äta oss till en mer hållbar framtid? Jag heter Ebbe Håkans och tillsammans med ett gäng yrkesstuderande har vi spelat in fyra avsnitt med olika teman. Just i det här avsnittet så ska vi diskutera hållbara matvanor ur ett mer brett perspektiv. Medan vi i det andra avsnitten gräver djupare inom specifika ämnen. Med mig i studion idag så har jag Jasmine Udd som studerar media och visuell framställning vid praktikum. Hon ska hjälpa mig att söka svar på våra hållbara frågor. Hej, Jasmine! Hej Ebbe! Hur mår du idag? Jag mår jättebra idag. Hur mår du? Riktigt, riktigt bra faktiskt. Och som experter har vi med oss Michaela Grotenfeldt-Enegren och Sebastian Hjelm. Hej Michaela och Sebastian! Hej hej! I vår planering inför det här avsnittet så har vi beskrivit dig Michaela som läkare och expert inom planetär hälsa. Skulle du säga att den här beskrivningen stämmer och vad är det egentligen du gör på jobbet? En bra fråga. Jag skulle säga att det stämmer. Jag är bland de första läkarna och överall de första i Finland som har börjat. Det där sätter sig in i det här med planetär hälsa och vad det innebär. Jag jobbar för tillfälle på institutet för hälsa och välfärd på enheten för levnadsvärn och livsmiljöer. Men just det här med planetär hälsa är det som främst av allt är det som jag håller på med. Det betyder att vi också på institutet för hälsa och välfärd funderar inte bara på människors hälsa utan vi funderar också på hälsan eller omgivningens hälsa. Hur våra vanor, hur våra val påverkar vår omgivning så det är något nytt i vårt sätt att fungera. Okej, skulle du säga att du trivs på jobbet? Det gör jag. Det känns nog jättemeningsfullt och det är viktiga frågor och det som jag sysslar med. Och dig Sebastian så har vi beskrivit som veterinär och livsmedelssäkerhetsdirektör för Jord- och Skuxbruksministeriet. Vad är det du gör egentligen? Jag köter inte djur mera men det är vad man gör på ett ministerium. Man tar fram lagstiftning som sen riksdagen bestämmer och hoppigligen så följer jag finlandsfolk den lagstiftningen. Förutom det så försöker man ju allmänt styra den politik som förs inom finlandsgränser, till och med utanför gränserna. Och titta genom olika ämbetsverk till exempel som institutet för välfärd och hälsa eller livsmedelsverket eller något annat. Att det där att det uppföljs är vad vi ger för råd och anvisningar i kommuner och välfärdsområdena och sånt. Mitt arbetsområde är egentligen inte bara livsmedelssäkert utan det gäller också djursätter i munnen. Så jag brukar säga att det är vad jag sysslar med egentligen att säkert ställa att vad som helst som människor eller djursätter i munnen ska vara tryggt och hälsosamt. Skulle man kunna säga att du bakom kulisserna letar styr våra matval? Ja det skulle man säkert kunna säga. Till exempel arbetsområdet har jag Statens näringsdelegation som jag förut var ordförandeförande och nu är jag bara medlem där men vi tillsätter den delegationen som bestämmer kostråden i Finland. Okej, det låter verkligen som att vi har rätta experterna på plats idag. Är ni redo? Jo. Då kan vi börja med första frågan. Hur mycket inverkar våra matval på planetens hälsa? Jätte jättemycket. Det beror förstås på hur våra matval ser ut, hur mycket påverkar vår omgivning men om man tänker på den medelfindländaren så utgör våra matval ungefär en femtedel av vårt hela koldioxidavtryck. Så om man tänker på klimatförändringen och hur vi påverkar den så är livsmedelarna i en jättestor roll. Men förutom det så är det också vattenanvändning. Det där är ungefär 25% av vattnet på jorden som går åt till matproduktion. Ungefär 80% av markanvändningsförändringarna beror på jordbruket. Det hör också förändringar i naturens biodiversitet. Hur olika arter klarar sig på den här planeten. Det är jättemånga olika sätt. Sen har vi de här olika näringsämnena. Hur de cirkulerar i omgivningarna. Vad vi använder för olika ämnen för att öka produktionen av mat och hur det påverkar marken. Sen har vi olika växthifter och annat som det där också används. Så det är på jättemånga sätt. Om man talar om att man vill leva mer hållbart då borde man verkligen räkna in vad man kockar i sitt kök och vad man äter. Absolut. Hur man också påverkar andra. Det är kanske också något som är bra att fundera på. Det är inte bara det där som är på ditt aldrig. Du kanske också kan påverka andra om du vill det. Det är ett system som är ganska svårt att ändra på något sätt. För människor som äter mat är det kulturellt betingat och det är viktigt för människor att de får mat som de tycker att de ska få. Så fast man inte oftast vet att de borde äta på ett annat sätt så är det väldigt svårt att ändra sina matvaror. Framförallt att få ett helt folk att ändra sina matvaror. Där är det ju förstås bra att om man tänker på hur vi åt för 50 år sedan så var det ju mycket mer hållbart. Då åt vi mycket mindre rött kött och processerat. Dessutom så blev det mycket mindre svin. Maten var dyrare. Vi respekterade den på ett annat sätt. I den där kulturen har det hänt mycket förändringar i vår egen kultur. Men vad är nu i rätt klang med vår kultur. Att äta lite mer baljväxter har egentligen varit en del av vår kultur. Det har blivit nu sådär och sidosats. Men för att vi inte ska låta allt för negativt så håller jag med om att vi äter mindre hållbart nu. Men vi äter säkert både nyttigare mat och mycket mer onyttigare mat. Polarisering är väldigt poppen för tiden i samhället men det gäller också vad vi äter. Förut åt vi kanske lite tråkigare men det var åtminstone på något sätt hållbart. Nu är det så att vissa människor äter väldigt hållbart men sen finns det de andra som äter helt annat än hållbart. Nu äter man mycket mer av frukt och grönsakar. Nu är man också åt på 1920-talet. Men man äter också mer av kött. Samtidigt när man tittar på medelmottan eller medelfinländan så äter vi helt för lite grönsakar och fruktare och bär. Så där har vi nog mycket att göra på båda sidorna. Minska köttet ökar de här växtbaserade produkterna. Vad som är aktuellt just nu idag när vi sitter här hösten 2024 är att det kommer nya näringsrekommendationer. Hur skulle du, Mikaela, summera de nordiska näringsrekommendationerna? Vad ska vi äta mer av och vad ska vi äta mindre av? Det som är den viktigaste förändringen när man tänker på de här nya näringsrekommendationerna är att vi inte bara funderar på om människor hälsar utan vi tar också den här miljöaspekten mera i hänsyn. Så vi måste också anpassa de här rekommendationerna till vad som är hållbart för hela helheten. Där har just den här mängden av rött kött så den kommer att minska den här rekommenderade mängden. Det är både på grund av hälsoaspekter och det där och också miljöaspekter. Att den nya rekommendationen kommer att vara 350 gram och det är liksom bara på hälsokäl och sen om man vill dessutom nu påverka miljön på ett positivt sätt så finns det nog marginal att minska. Så det som är klart är att den här köttmängden kommer att minska i de nya rekommendationerna men det andra som förändras är att just den här mängden växtbaserade livsmedel ökar så där har det kommit mer och mer forskningsresultat just på att vi behöver ännu mera av dem för att hållas friska. Så den nya rekommendationen är 5800 gram per dag. Det som dessutom ändras är den här rekommendationen på fisk där rekommenderas vi att äta lite mer fisk än vad vi äter för närvarande. Men egentligen kan man säga att överlag så vi har ju nya räddningsrekommendationer kommande ungefär vart 10 år och nu har vi förnya dem förra sommaren kom nordiska räddningsrekommendationerna. Men det som på ett sätt är slå är att vad gäller de här stora linjerna så är det inte mycket som har ändrats. Den vetenskapen har vi haft redan. Det som kanske mest ändras i de här nya just är att man kanske tar ännu mera fast på vilka ämnen som borde vi äta för att göra klimatsvarta val. Men också ändå för att gå tillbaka till köttet fast vi nu redan talar mycket om det men det är ändå en ganska stor förändring att vi går ner från 500 gram i veckan till 350 gram i veckan. Då är det ju bara på basen av hälsoaspekter. Där har ju kommit mycket ny forskningsdata kring just det röda köttets negativa hälsoeffekter som vi inte hade då som var för de tidigare näringsrekommendationerna. Du sa tidigare också att man borde äta till och med mindre än 350 gram kött för planetens skull. Går planet smart, som vi brukar säga, och hälsosamt hand i hand? Ja, det är ju sånt tur oftast så därför är det ju lätt att göra de där valerna för att samtidigt har vi själva nytta av dem. Till exempel vad gäller rött kött och det där växtbaserade produkter. Där får vi samtidigt den positiva hälsoeffekten. Men sen finns det ju inom varje grupp så finns det ju skillnader. Att det är ju skillnad på det där rött kött och rött kött till och med. Att varifrån kommer det, är det liksom vilt, är det producerat på andra sidan världen. Och samma med växtbaserade. Att var och hur de är producerade. Så att om man vill vara riktigt klimatsmart så måste man ju ändå fundera noggrannare. Och sen igen liksom hälsomässigt så är rekommendationen nog att äta möjliggast mångsidigt. Tänka mig där att om man just funderar på det att man försöker äta möjliggast mångsidigt så att i var och det som finns, äta säsongsbaserat, äta det som liksom finns nära och oftast är liksom närproducerat. Någonting som är både hälsosamt och då också bättre för miljön. Det är intressant att notera att de nya kostråddarna som görs för Finland som kommer att publiceras i slutet på november så där är liksom överlagrekommendationen om det gäller köttkonsumtion att vi ska äta mindre kött. Och det gäller då också faktiskt fjädra för att alltså kyckling vilket vi annars äter ganska mycket av i Finland. Vi är väldigt noga med att säga att om du slutar att äta rött kött så ska du inte kompensera dig med att äta mer kyckling. Inte för att kyckling är dåligt för din hälsa, det är ett helt bra livsmädel men det är dåligt för klimatet om vi ärsätt att äta kött som vi inte köper med kyckling som vi köper istället. Då kommer vi liksom inte långt på den här klimatvägen. Men helt ur den hälsosynpunktet så kan man äta kyckling men då inte rött kött egentligen. Eller man kan äta lite. Och det är ju intressant när vi talar också om hur många gram man ska äta av olika. Så de är ju alltså rekommendationer. Det är det vi strävar emot. Det är ju väldigt få människor som lyckas hålla sig till de här. Att man måste tänka till exempel vad gäller rött kött så äter medelålders, finska män så äter ett kilo rött kött i veckan. Så fast rekommendationerna nu i tio år har varit att äta 500 gram i veckan max så äter vi dubbelt det. Så trådvis nu fast vi går ner till 350 gram så kommer ju inte alla medelålders män, kommer ju inte mitt i allt att sluta äta kött. Men det är vad vi vill göra med kostrekommendationerna och kostråden är ju det att visa att det här är riktningen du ska gå mot. Och vi säger ofta på ministerier ser vi att det inte behöver nån sluta äta kött. Du får gärna vara vegetarian men du behöver inte sluta äta kött om du tycker om kött. Du får försöka bara köra ner den där köttmängden så att du istället har kött som är krydda i din vegetabiliska kost istället för att ha kött var du har lite grönt på sidan. Så du behöver inte packa med dig den här vågen? Du behöver inte packa med dig vågen. Du kan bara hålla ditt bakhuvudtanke att det skulle vara bra om jag skulle äta mer av frukt och grönt och det skulle vara bra om jag skulle äta lite mindre kött så jag tror att du kommer ha långträn på den vägen. Att du inte ser det som någon liksom att du inte ser det som din rättighet att du ska få äta en kilo biff tre gånger i veckan. Men hur ska vi då veta vad som är hälsosamt och planetsmart eller inte? Det finns ju så mycket information där ute om det här. Inte bara näringsrekommendationerna. Nej men man ska nog hålla i åtanke att näringsrekommendationerna har alltså getts ut i Norden sen 1980. De är de enda näringsrekommendationerna som vi har som är på riktigt byggad på en stark vetenskaplig grund. Sen finns det massor av andra kostråd och massor av självutnämnda näringsterapeutare och till och med sådana som är väldigt utbildade i området som sedan förespråkar någon alternativ diet. Men de är oftast inte byggda på vetenskap på samma sätt utan de är mer baserade på egen erfarenhet och du vet ju att vad som fungerar för en människa fungerar kanske inte alls för en annan människa. Jag vill dessutom säga att de här olika mirakeldietarna som finns där kan till och med fungera om du vill sänka vikten eller något sådant. Men oftast fungerar de ju inte i längre från 28 år sedan till sin vanliga diet för de är så otroligt tråkiga de där dietarna att ingen orkar hålla på med dem. Och på lång sikt kanske de inte heller är så hälsosamma. Och säkert inte bra för klimatet heller. Ofta blir det ganska snävt just det där att vad du äter utan att ha säsongar och annat typ av aktande utan du håller på med dina avokado grejer eller vad det sen är som du har snö in på. Men ja jag tycker att det är en jätteviktig fråga det där. Hur ska man veta vad man ska äta men där tycker jag just de här enkla linjerna. Minner kött mera grönt. Det är den där basicgrejen som vi alla borde kämpa på att få den där rätta balansen där. Men om man vill göra det riktigt lätt för sig så kan man nog ganska långt dra ett lika med oss. Täcka mellan nyttig mat och klimatsmart mat. På det stora hela så det är vad som förespråkas i konstråden så är nog väldigt nära det som. Och skulle vi alla äta så på hela jorden så skulle jordens matsystems i helt annorlunda ut och vi skulle vara betydligt skonsamma mot miljön och mångfalden. Och sen just det där att uppskatta den här maten och inte låta den fara illa och det här matsvinnet är ju också ett stort problem. Som nu för första gången också tas upp i de här konstråden. Och det var vi också tar upp i det metaboliska matsvinnet. Det vill säga den där en tredjedel av maten som ni alla, men kanske inte alla, många av oss äter som är alldeles för mycket. Vi äter ju alldeles mycket mer än vad vi skulle behöva. Så om vi inte skulle äta mer och kämpa hårt för att bli an med den där över vikten så skulle vi också spara mycket på planeten. Men ni är ju väldigt insatt i de här ämnena. Så när ni ser någonting till exempel på sociala medier som låter lite suspekt så kan ni direkt liksom sväpa vidare. Medan andra kanske stannar kvar. För det är ju många som utger sig för att vara experter. Man väljer själv vad man skriver i sin profil. Vi talar om det här, om det är total bevisföring, att om du tycker att det fungerar för dig själv så proklamerar du till hela folket att det här är jättebra. Jag mår jättebra att nu ska ni alla äta avokadosmooth i 365 dagar i året. Men det funkar ju inte så. Det kan bara funka för en människa. Näringsrekommendationen går ut på att vad funkar för en medelmåttig människa i Finland. Men kostråden går ut på att vi översätter näringsrekommendationerna till den finländska dieten. Vi lyfter fram sådana saker som vi vet att Finland är med oss och äter. Och så ger vi rekommendationer att äta på det här sättet. Till exempel vad gäller mjölk. I vissa länder rekommenderar man inte alls att dricka mjölk utan man rekommenderar att vatten är det bästa av allt. Men vi vet att i Finland så vill alla dricka mjölkbaserade produkter. Så då säger vi att om du ska dricka mjölkbaserade produkter, fine. 350 ml i dag är helt okej men försöka hålla dig till lätt fettade. Alltså lågfetthalt. Fettfria. Fettfria eller till och med att vi säger att under 1% fetthalt är helt okej. Men skulle experterna kunna bli enligt er lite bättre på att paketera det här i ett sexigt paket. Så att det når ut på skärmarna. Det är det vi håller på med idag. Så synd att det är en podd så alla inte ser hur sexiga vi är. Men det är svårt och jag tycker också den här balansen mellan hur kommunicerar man det. Som Sebastian Bra har sagt att det är mål att visa på att det här är det du ska sträva efter. Men att det finns just den här kulturella adapteringen. Så måste man ju tänka på att kostrådena är inte enbart riktade till enkilda människor som funderar på vad man ska köpa i butiken. Utan de har ju en jättestark funktion i att de styr våra allmänna bespisningar. Till exempel skollunch och sjukhusmat och vad man äter i fängelser och vad man äter på vissa lunchplatser. Så oftast för att du ska få statligt understöd för den här lunchen så måste den följa närings- och kostråden. Vilket betyder att på dagisar och på skolor så äter man generellt väldigt nyttigt. Det är ju bra för att på det sättet påverkar man människor i en ung och känslig ålder. I bästa fall så lär man barnen från dagisåldern att det är helt okej att äta vegetariskt tre dagar i veckan eller att äta mindre kött. Och hoppligen tar de det sig med sig tills vuxenlivet. Men där ska jag måste kommentera att jag tycker att vi är kanske lite för försiktiga ändå. Till exempel inom barndaggården och skolorna just med hur det enda kost än ser ut där. Nu följer den näringsrekommendationerna men nu skulle den kunna vara lite mer ambitiös och lite kanske mera än att titta in i framtiden. För att den här trenden som nu är att vi måste minska på klimatpåverkan och annat så kommer det ju inte att minska. Utan tvärtom så kanske vi måste vara ännu mera ammatt hur vi äter. Så att förbereda den för de här förändringarna. Och där kanske vi inte alltid kommer att ha avokadon i butiken. Vad ska man vänja sig med? Hur ser den där framtida kosten ut? Det tycker jag också är något som ska vara bra att fundera på. Och just det där att som du sa att just i det där yngre ålder så är man mera kababel att göra förändringar. Och där borde vi vara modigare att införa mera baljväxt på dagis. Det är ju helt för lite av dem där. Många gånger för att det är samma det där men det är ju på dagisar och skolor. Och skolbarnen är än i den åldern att de motsätter sig och ifall de inte har vant sig från en tidigare ålder. Så det är mycket, mycket där. Grundproblemet ska vara att kommunernas ekonomi är ganska svag och det är ju kommunerna som i största del betalar skolmaten och dagismaten. Så har du inga pengar att göra mat med så då är det oftast lättare att laga smakande mat med. Som kanske inte följer alla kostråden. Du kanske har mer köttbaserad mat där för att det på något sätt smakar bättre. Man borde ju titta på skolorna salladsbord. Så de är ju sunkiga jämfört med vad man ärbjuder och vuxna som sen går på och äter på arbetsplatsen. Så har man sådana överdådiga frukt- och salladsbord. Men barnen får gurka och kanske en och Tjirakål. Men där finns ju nog mycket man kan göra. Jag tror nog inte att de där ekonomiska medlen i sig är ett hindrag. Tvärtom så har det visat sig att mycket sådana växtbaserade föda är billigare än en. Bali-växter. Speciellt just baljväxter. Ja exakt att de här växtbaserade proteinerna är billigare än de här animaliska proteinerna. Så det finns nog. Bara viljan finns så finns det nog möjligheter. Där är det dyrt i värre så att i vissa kommuner har de ju till och med motsatt sig. Verkligen. För de här växtbaserade eller mer växtbaserade dietar och det känns ju lite absurt nog. Men Shatsmin du är ju ändå den av oss som ännu äter i matsalen. Känner du på något sätt att du påverkas att äta på ett visst sätt när du går och äter till matsalen? Nå jag är vegetarian så det är ju alltid där i slutet av den här raden. Oftast brukar det ju underfinnas de som inte äter grisköt. Om det är just någonting med det och sen just då veganskt eller vegetariskt. Så för mig känner jag nu inte på det sättet jag blir påverkad eftersom jag redan före jag nu börjar här. I praktik om vad jag går nu så var jag redan vegetarian. Men alltså kanske vissa känner det men det brukar vad jag ser så brukar det vara så att de dagarna som vi har kanske är vegetariskt. Så då ser man ganska många elever som går ut från skolan och går och äter någonstans. Det brukar ändå vara med jämna mellanrum som vi har just en vegetarisk dag där det då bara finns vegetariskt alternativ. Och då är det nog flera som beger sig till butiken eller till någonstans att äta. Det är ju också en sån här attitutfråga att jag inbillar mig för unga. T.o.m. för unga vuxna så blir det liksom en sådan här grej att man måste liksom manifestera att jag är inte vegetarian. Jag tänker inte äta det här ens en dag i veckan vilket är ju alldeles löjligt för hemma äter de säkert vegetariskt en dag i veckan. Ja alltså jag tror att det är jättemycket när man hör ordet att detta är vegetariskt eller vegan så vill man inte ens ha det i närhet av sig. Även fast det ska smaka exakt samma slag om man inte skulle säga att det är vegant så skulle de äta det och bara det här är jättebra. Men de vet om det så det sitter nog i huvudet tror jag. Det är en jätteviktig fråga som vi absolut borde fundera mer på att hur kan vi komma åt den där problematiken för att känna jättemycket igen den också. Det har ju blivit jättesvartvitt just det där att det är antingen eller och att det där just är att också en kötträtt som så att säga kallas en kötträtt så kan ju innehålla baljväxt. Man kan ju också blanda de här och få därigenom till stånd en mer mångsedig kost och en jämna trend, en mindre miljöpåverkan så behöver det inte vara antingen eller. Det där tycker jag att vi har mycket att göra och sen bara hela diskussionen kring det måste vara så att man väljer. Är man liksom vegetarian eller köttetare så är det liksom utmärkt jättetydligt och det blir den här polariseringen som jag tycker är jättetråkig. Det finns ju ändå ganska många maträtter som finns i skolmatsalen som redan är vegetariskt och alltid varit vegetariskt och som alla har ätit och någon undantykt om. Och så borde vi kanske vara djärvar helt enkelt också i vår receptutveckling. Jag uppfattar att minst det är skillnad på skola och skolor. Vissa skolor har alltså jättefin skolmat trots att de har samma pengar att använda som skolan i grannbyn. Men det finns en tradition av att skolmat kanske ska vara lite, inte alltför spännande. Och jag tror att köksorna och mathusmål kanske inte riktigt tar insett att människor äter ganska kryddig mat hemma den för tiden. Och vegetarisk mat om du dessutom gör den liksom okryddad och ganska mild så kan det ju bli ganska tråkigt. Det är mycket det vi borde lära. Det finns olika projekt där man försöker spåra skolköken till att våga ta sig till nya spännande recept som kan vara vegetariskt. Det som också har varit jättefint, de här experimenterna där man involverar elever i receptikutvecklingen. Att det är just att på riktigt gå efter vad det är som smakar för den här gruppen av... Och på det resten måste jag kanske lite liksom... Jag känner alltid en viss skuldkänsla eftersom man kommer ut med de här kostrådena. Att det hemskt om kostrådena är liksom så sneva att det uppfattas att man kan göra god skolmat. Att det leder till på nåt sätt att skolmaten blir tråkig. Så jag hoppas att det inte är liksom kostrådens fel. Men jag vet inte. Det känns så att skolmaten kanske aldrig haft ett så gott rykte men jag vet inte. Kanske man skulle nog inte jobba på det mer. Ja men tror nog inte att vi ska kylla på näringsrekommendationen. Mera kanske man kan kylla på den där finansieringen. Att de resurser som vi satsar på skolmaten har minskat jättemycket i många kommuner. Så det är ju mera där problemen ligger. Men det är någonsin som du sa Mikael. Det är ju en myte där att nyttig mat är dyr mat. Att det är billigast att gå till McDonalds. Hur fan heller är det billigast att gå till McDonalds? Att du kan få betydligt billigare att äta havregrys eller kokade god vegetarisk soppa hemma. Så det kostar ju ingenting. Där håller jag verkligen med. För sen jag blev vegetarian. Men det har inte varit det så jättelänge. Det blir ju så mycket billigare. Men till exempel sånt som jag ersätter kött och kyckling med. Som till exempel en sak kan vara tofu. Så ett tofupaket kostar ju liksom 1,30 kanske. Och ett paket med kyckling och kött är ju vadå? Nu vet jag inte. 5-6 euro åtminstone. Så även fast det kanske då du får ju tillägga lite saker till tofu sen. Men det är ju betydligt billigare. [Musik] Med tanke på din expertis Sebastian. Du sitter i Jord- och Skogsbruksministeriet. Hur säger du på framtiden för Finlands jordbruk, ifall vi rekommenderas att äta mindre kött än vad vi gör idag? Vi har ändå en ganska utbredd köttproduktion. Det är klart att lantbruket kommer att måste ändras sig och gå mot en mer hållbar riktning. Jag tror att alla som fungerar inom lantbruket vet det själv också. Det finns ett visst motstånd för det är klart att det alltid är enklare att hålla på som man har gjort tidigare. Men ingen säger lika lite som vi måste bli vegetarianer i morgon så lika lite säger vi att nu måste alla bondgårdar switcha över till att börja odla baljväxter. Men dess viktigaste skulle vara att ta fram en matstrategi för år 2040. Vad vi bestämmer att vara löner att producera i Finland. Det finns säkert kött också men hoppligen lite mindre än idag. Men så finns det kanske nya baljväxter och så finns det överhuvudtaget mera grönsaker i Finland som man ska kunna producera. Om vi då har ett klart mål som är 15 år framåt i tiden så är det så lång tidigare att man kan göra denna omställning och det styr de investeringar som vi gör via EUs lantbrukspolitik i Finland. Så kan vi bestämma att vi understödjer inte mer byggande av nya svingårdar utan vi understödjer istället växthus eller röbetsockrar. På det sättet så kan man, det viktigaste skulle vara att vi gemensamt ska komma fram till vad är det där målet vi försöker nå och sen vet alla både vi och böndarna vet att okej det här är det som förväntas av oss. Så det behöver inte vara några konkurser utan det är överhuvudtaget så är lantbrukare relativt ålderhetsdegna i Finland. Så de som ännu håller på med det och framförallt de som håller på lång tid i pensionsåldern och producerar mjölk så de kanske med ett gott samvete slutar och tänker att det behöver inte komma någon och fortsätta på bondgårdar. Att vi har noga så det räcker. Jobbar man med som expert var det sig det är på ett institut eller var det sig det är på ministeriet så måste du vänja dig. Vi vet inte kommer människor att hålla med dig men man måste ju tänka att man är ändå där för att göra det så bra som möjligt för så många som möjligt. Men hur långt ifrån är vi det här så bra som möjligt för så många som möjligt? Mikael, du som? Nu finns det rätt så mycket att ta tag i. Vi har inte talat om vilka alla sjukdomar som fel kostval kan leda till men det är nog en myriad av olika sorter av sjukdomar. Vi har mycket att göra men vi har inte talat om hur långt vi är från de där näringsrekommendationerna och tittar man på överviktiga just det här metaboliska svinnet så är 30% av vuxna i Finland som är obesa. Alltså kraftigt överviktiga och hälften av vuxna har en sån här midjemått som är över den här rekommenderade nivån så där är det nog mycket att jobba på och det är ju inte så lätt att få de här förändringarna tillstånd. Vi har också varit i ränta om att det är jättemycket som påverkar det som hamnar på vårt aldrik. Det är inte bara det där individens val utan vi har just heller jordbrukssystem, alla stöd, alla beskattningen. Många väljer det som är lättast och billigast och just det att hur kan vi se till att det som är lättast att köpa och billigast att köpa också ska vara det där som ska vara hållbart och hälsosamt. Det är ju det vi borde uppnå för vi kan ju inte förvänta oss att alla går omkring med alla VWF-guider och scrollar och funderar att vad ska jag köpa idag och är det här nu bättre än det här när det är i mitten av mars. Vilka produkter är just nu den bästa utom. Utan det måste finnas i system som hjälper oss att göra de där besluten. Men jag läste en sak som i alla fall för mig var förvånande att i Finland är största hälsorisken att vi äter för lite fullkorn. Och här har jag gått runt och trott att vi lever i någon sån här rejseomgästsland. Men det framkom just när man modellerar de här nya näringsrekommendationerna och man prövar i de olika nordiska länderna att vad äter vi och vad kommer det för hälsorisker av den maten vi äter. Inte vad vi borde äta utan det är vad vi äter idag. Och det var faktiskt överraskande för mig också att den största risken för vår hälsa är faktiskt att vi får för lite fibra. Vilka man då får från fullkorn. Och först på andra plats och det här är då alla nordiska länderna och baltiska länderna. På andra plats kom det att vi äter för mycket rött kött. På tredje plats kom det att vi äter för mycket processerat kött. Och på fjärde plats kom det att vi äter för lite frukt och grönsak. Men det är intressant att de här fibrarna stiger upp såklart. Och även i Finland. Jag äter massor av det och jag trodde alltid att det räckte att jag inte behöver äta fullkornspasta. Men sen jag läste det här så har jag försökt klämma i mig lite mer fibra. Det är jätteviktigt och den trenden är ju också nedåtgående att vi får mindre och mindre fibrar i oss. Vi äter mindre gröt nu för tiden. Det är något vi borde äta mer av. Och sen just av det de har växtbaserade. En annan sak som näringsrekommendationen också är oroliga över som inte förändras nu eller som inte det där var vi också långt för rekommendationen. Mängden salt. Och det är ju något som också jättemycket finns i sådana här processerade och industriellt tillverkade maträtter. Så där gäller det också att veta vad man läser det där på näringsinnehåll? Ja, näringsinnehåll är jättefint. Det finns ju på alla förpackade livsmedel idag. Det är någonting bra som EU har fört med sig som vi inte hade tidigare. Varsomest i Europa så vet du precis vad du sätter dig i munnen så du kan inte kylla på det att du inte har information. Sen skulle man kunna säkert komma ännu med något lite bättre sätt att göra det ännu enklare för konsumenten. Olika graderingar finns det i centrala Europa. Har man något som heter NutriScore som graderar alla livsmedel från grönt A till rött E. Då är det ju lätt att vad som helst få paket du har i handen så ser du direkt att det här är bra eller inte. Men ja, salt är ett problem. De andra som är just nämndelvis fibrer och för lite grönsaker och kött hänger ju lite ihop med tarmarna alltid och med tarmhälsan. Vi har ju ett jättestor uppgång av olika tarmcancer former och det är säkert att det inte är direkt följda att vi äter så mycket processad kött och samtidigt att vi inte äter de där fibrer som finns där för att stimulera tarmen för att saker ska fungera bättre där inne. Så vad är era bästa tips till unga? Varför ska vi inte bry oss om vad vi äter? Alla bryr sig om vad de äter. Om inte annat så för att mat är en av de stora glädjeämnena i livet. Man måste försöka kämpa för att de njutningar man får av maten ska samtidigt inte vara dåliga för en själv och för naturen kring en. Och jag tror att om man lite gör sig besvär så ska det inte vara alltför svårt. Det finns jättemycket god och nyttig mat. Ja absolut. Och just det där att det är bra att de går oftast hand i hand. Det som är bra för dig själv är också bra för din omgivning. Och sen det som jag skulle vilja lyfta fram är också det där tron på att det går att göra förändringar. Att jag tycker att vi är kanske lite för mycket fast i det här. Att det här är sånt jag är. Att jag är en växtätare eller en köttätare. Så håller man jättehårt fast vid det och tror att det inte går att ändra på det. Att det är också att övergå från god mjölk till växtbaserade alternativ. Så det är ju en process. Och vill man göra en förändring så är det möjligt om man ska ge det den tiden. Kanske göra det just i små steg. Att inte tänka sig att det går i en handvändning men att ändå inse att det är nog helt möjligt bara om man vill det. Ja det smakar ju alltså. Ny mat smakar ju alltid lite under. Jag var kanske tio år gammal när min mamma kom hem och sa att hittade honom efter en rikare vi bara fettfri mjölk för hon hade läst någonstans. Det här är mycket nyttigare. Och i början tyckte jag att det var helt äckligt. Och som det alltid går efter ett år av fettfri mjölk så när man sen försökte sig på lättmjölk så tyckte man att det smakar äckligt och man kunde inte alls dricka det. Man vänjar sig också av sin egen mun och sin mage men att man äter de nya maträtterna så måste man bara ge det lite tid. Hur tycker du det här låten Jasmin? Jag tycker att det är väldigt realistiskt. Särskilt det här med att ta i små steg och inte behöva att imorgon måste vara vegetarian. Vi brukar ofta förutspråka att man ska titta på det asiatiska köket och indiska köket vilket är ganska pop om människor tycker om det. Där är det mycket växtbaserat och så finns det några små köttbitar som ger det nästan samma känsla som om det skulle vara en bit chili. Det är helt okej. Ingen vill säga att det är förbjudet att äta kött. Men kött behöver inte vara huvudsak i middagen. Om man bara slutar med de här kopiösa köttmängden så kommer den långt på vägen. Och kanske övergå till just det där att man har en köttdag i veckan istället för en vegetarisk dag i veckan. Det är ju det vi borde sträva mot. Mer fullkorn. Absolut. Mer frukt och grönt och bär förstås. Och mer baljväxter och sen lite nötter. Och mer fisk av varierande slag. Fisken kommer vi också att gå in på i ett annat avsnitt. För där har vi också variationer. Det finns variationer överallt. Ett sista tips är det. I Finland tycker vi ganska mycket om att äta olika tablettpreparat med olika vitamin- och kosttillskott. Minst enligt näringsrekommendationerna så är de helt onödig. Har du balanserad diet, vad du äter eller lite rekommendationerna så finns det ingenting som du saknar egentligen. Är du så vegetarian och inte alls äter kött så måste du fundera om det finns vissa spårämnen som du ändå måste få till dig. Vilka du också kan få från vissa baljväxter och andra växter men du måste veta vad du gör. Vilka vitaminer kommer i sådana här godisgummibjörnar? De är säkert inte skadliga i gummibjörnar men det är inte något som du behöver sätta dina pengar på. Du är inte friskare i vintern bara för att du äter multitabs. Det är sant, det är dyra saker där. Däremot det vitamin måste man ha ett tillskott av i Finland för det är så mörkt här på vintern. Men C-vitamin tror jag att man ofta har helt tillräckligt. Sen har vi också en fråga från korridorerna. Vi har varit ute bland unga i olika yrkeslärar och frågade dem vad de vill fråga er som experter. Då har vi fått in flera frågor av allt det här. Varför ska vi i Norden fundera på vad vi äter medan en stor del av världen inte gör det? En stor del av världen kanske inte har möjlighet att fundera på vad de äter och inte äter utan de äter det som finns där tillhands och det som de har råd med. Vi är i en lycksituation att vi kan välja. Det tycker jag också att det ger ett visst ansvar för våra val. Vi har ju diskuterat mycket om den här hälsoaspekten. Om du bara tänker på dig själv egoistiskt så lönar det sig att äta enligt näringsrekommendationerna. Det är en bra orsak. Sen tycker jag att vi har ett ansvar för den globala hälsan och hur det ser ut i andra länder och hur vår framtid ser ut. Vi påverkar genom våra matval när vi importerar mat så påverkar vi den maten som produceras i de här länderna. De oftast fattiga länderna producerar mat till oss för att de får ett lite bättre pris för den maten och så producerar de dålig mat på sina sämre åkrar för sig själv. Om man bryr sig om folk i urländer och i andra länder så ska man tänka på att vi kanske utarmar deras kost med att vi köper bort allt det fina av dem. Det är kanske några som känner att även om jag bor i rika Finland så känner inte jag att jag har råd att göra de här nyttiga och planetsmarta matvalen. Det är en viktig poäng just det här. Speciellt nu när matpriserna har gått uppåt så finns det många som gärna skulle äta mer hållbart som inte har möjlighet att göra det i samma utsträckning som de har gjort tidigare och hamnat och äta mindre hållbart på grund av att matpriserna har gått upp. Men det tycker jag att det är någonting som vi måste som medborgare vara med och påverka. Att vi vill ha matpriser som möjliggör att vi kan äta hållbart och hälsosamt. Att det här har till exempel THL varit med och försökt påverka den här beskattningen på mat och det där fått i stånd en sådan beskattning som skulle styra oss att välja sådana produkter som innehåller mindre socker och mindre animaliska fett och mindre salt. Just med den typens påverkan och ändringar i de här styrmedlen som möjliggör det. Vi har ganska länge försökt jobba just för det här att man genom beskattning eller något andra medel skulle försöka styra den här konsumtionen. Men finansministeriet har varit ganska ointresserade av att rukka på beskattningen fast vi har framför ett massa olika modeller tillsammans med THL och med Livsmedelsverket. Men nu syns det ju inte att gå lite i den riktningen från och med årskifte. Inom snart framtid så får vi en godiskatt och en höjd momsats på godis. Men det finns nu olika projekt där man faktiskt jobbar vidare med finansministeriet för att fundera på att borde man ha en breddad hälsoskatt. För alla inser att vi får på något sätt människorna att äta nyttigare så i långa loppet tjänar vi på det för att människorna hålls friskare och vi behöver sätta mindre på sjukvårdskostnader. Och lite som Jasmina sa att sen hon började äta mer vegetariskt för att sen bli vegetarian så har det blivit billigare. Absolut. Ja. Det är ju billigare. Det är på ett sätt lite paradoxalt att säga att det har blivit svårare att äta nyttigt men nu är det fortfarande möjligt att äta nyttigt och att det blir fortfarande billigare. Jag har svårt att tro att kött skulle egentligen vara någonsin billigare att alternativt att äta baljväxter. Ja. Där är det kanske mest just det att de här liksom, vad heter det, urönsakerna och frukterna har gått upp i pris att du måste ge avkall där. Och sen är det hela den här Lomosektorn som vi nu inte har diskuterat nu men där kanske just det att Lomoprodukter är jättedyrer. Eller åtminstone dyrare. Lite optimist. Nej det är lite också en myte där att nyttig mat är dyr och Lomoo är dyrare men inte i alla fall. I vissa fall så hittar Lomomat som kan vara nästan precis samma pris. Potatislant till exempel. Men det var lageläge. Jag har inte talat om Lomoo här idag eller organik eller vad heter det, ekologisk mat som det heter. Men som veterinär så tycker jag nog också att det är också ett full gott val. Det kanske inte direkt liksom en klimatgärning på det där. Det finns ju ekologiskt kött och det finns ekologisk mjölk. Men är man orolig över hur bra djuren har mår och i vilka mån man sprider utgifter och onödiga ämnen i naturen så då är det definitivt ett gott val att välja ekologiskt ställe. Men tack så jättemycket. Tack Mikaela, tack Sebastian och lycka till i jobbet. Och också tack till Jasmin. Det har varit jätteroligt att ha dig här idag. Känner du att du har lärt dig något nytt? Verkligen. Jag har lärt mig mycket som jag kanske inte riktigt har varit så gott jobbt in på förut. Du har haft en känsla av att det skulle vara bra att vara vegetarian och nu har du fått höra att alla val du har gjort här i Lomoo var helt rätt. Yes. I nästa avsnitt ska vi titta närmare på köttets klimatpåverkan. Vi frågar experten Elin Rös hur vi ska tänka bland matbutiker köttutbud. Och vad säger egentligen hennes forskning om kossorna? Är det boo för moo? Och kom ihåg, våga smaka. Det finns mycket gott att äta för både din och planetens skull.