Episode Transcript
Hej! Du lyssnar på Folkhälsans podcast "Hållbart på miljön", en podd där vi tillsammans med experter och unga utforskar vad som är planetsmart och hälsosamt att äta.
Den stora frågan är, kan vi äta oss till en mer hållbar framtid?
Jag heter Rebbe Håkans och tillsammans med ett gäng yrkesstuderanden har vi spelat in fyra avsnitt med olika teman.
Just det här avsnittet har vi valt att genomna under ytan.
Med våra frågor vill vi ta reda på vilka möjligheter och utmaningar som gömmer sig i våra hav och köar.
Förstås med fokus på mat.
Med mig i studion så har jag Ronja Ljokonen som studerar till närvårdare vid praktikum.
Hon ska hjälpa mig söka svar på hur vi genom våra matval kan bidra till friskare hav och köar.
Hej Ronja!
Hej Rebbe!
Hur mår du idag?
Jag mår jättebra idag.
Och som marinexperter har vi med oss Rosa Mikola och Joel Lindholm.
Hej Rosa och Joel!
Hej!
Hej!
I planeringen inför det här avsnittet har vi beskrivit dig Rosa som en diplombiolog
som kan ett och annat om vad som försiggår i våra vatten.
Skulle du säga att den här beskrivningen stämmer och vad är det egentligen du gör på jobbet?
Jag tror faktiskt att det är en ganska bra beskrivning med det som jag håller på med i jobbet.
Jag tror att jag känner ganska bra det som händer ovanför, utan och under.
Jag jobbar med havsplanering i Finland och det handlar egentligen om det
att man försöker sammanjämka alla sektorernas behov som finns där på havet.
Det vill säga till exempel fiskälla, fiskodling, naturskydd, energiproduktion
och det handlar främst om att alla ska få sitt utrymme till havs men ändå med fokus på det
att man främjar östköns tillstånd och hållbar tillväxt.
Okej, skulle du säga att du trivs på jobbet?
Ja, det är fantastiskt!
Bra! Och det är Joel som har vi beskrivit som natur- och miljösförbundsordförande
men också som en algexpert. Hur ser en arbetsdag ut för dig?
Oj, den är väldigt blandad. Jag kom precis från ett möte på natur- och miljö.
Och igår så var jag dels i vattnet och fridök och så bar jag också sten.
Det var en grej av det jag gör. Så jag är också inom min roll som algexpert
så är jag vd och medgrundare till ett bolag där vi jobbar med att utveckla algeodling i östkön
men också med marina restaureringstekniker och samtidigt att skapa mat från algerna som vi odlar långsiktigt.
Men då låter det i alla fall som att ni kommer att trivas som fiskar i vattnet idag
med tanke på vad vi ska tala om. Är ni redo?
Absolut!
Jättebra! Då tar vi att börja.
En av de här nya näringsrekommendationerna ska vi äta två till tre portioner fisk per vecka från hållbar bestånd.
Vad betyder hållbar bestånd?
Hållbar bestånd handlar om sådant att den där fiskstammen man fiskar från är hållbar
för det finns tillräckligt av den fisken den där stammen mår bra
och det fiskas på ett hållbart sätt som inte förstör naturen.
Men sen när vi tänker igen på vad heter det, konsumenten, att om den vill då köpa hållbar fisk
och vad ska den då tänka? Enklast att tänka att man ska köpa inhemskt fisk odlad eller viltfångad
så då kan man nog vara säker på det att man handlar en hållbar fisk då när det är inhemskt.
Det som man kan säga kring hållbart fiske så det är ju också
som jag säger det ur mitt perspektiv, vad är hållbart fiske i framtiden? Nu har vi de här näringsrekommendationerna just nu
men sen också hur jobbar vi med dem på samma sätt så att det också finns hållbart fiske i framtiden?
Det är också minst lika viktigt att titta på när man diskuterar hållbart fiske då och hållbar fisk på menyn
och där blir det ju, vi kanske alltid har alla de hållbara fiskarna redan på menyn
och det kommer troligtvis fler också efterhand. Ja men exakt, det handlar ju precis som det att man inte ska bara äta
kanske en fiskart som säljs i butiken utan att man faktiskt också satsar på flera olika fiskarter
så som nu smartfisk till exempel, det vill säga sådana här mindre utnyttjade fiskarter
så då, det handlar faktiskt också om riktigt hållbara fiskval. Men hur hittar man då de här hållbara fiskarna i matbutiken?
Finns det mycket att välja mellan idag? Det finns ju nog men man måste kanske, vad heter det lite, göra sådana här
förhandsforskning att man överhuvudtaget vet vad man då gör men som sagt först för det första handlar inhemsk fisk
sedan om det nu inte alltid finns den där inhemska fisken i handelsbutiken så kan man till exempel ta
använda sig av WWFs fiskguide, där finns en superbra guide på deras hemsida som berättar att vad det är hållbar fisk
och vad som inte är hållbar fisk så det kan man också kolla på.
Okej, men alltså all inhemsk fisk är hållbart? Det kan man nog kalla till hållbart och om man nu då tittar på WWFs
rekommendationer men nu är det till största delar till hållbar fisk. Vi har ganska noggranna regulationer i Finland på
vad man får fiska och när och då kommer det inte heller, borde det inte komma sådant i butiken och som inte skulle liksom
gå inomför de här gränserna. Du säger när, för ganska många är ju medvetna om att till exempel frukt och grönt är säsongsbetonat
är fisk också. Ja men absolut, fisk är absolut alltså jättesäsongsbetonat. Det finns sådana fiskarter som du bara får
kring en viss årstid. Till exempel lager, en vinterfisk, den kommer upp till stränderna eller inte stränderna
men till grundare vatten för att leka på vintern så den får du inte ett länge tag på under sommaren och då är den i säsong.
Såklart kan man fråga sig att är det till 100% hållbart att du fiskar en fisk som just ska leka förrän den har lekt.
Ja och sen är det, men det kan man säga i matbutiken om vi ska ha inhemsys så finns det inte alltid de alternativ som kanske är de mest
hållbara för att få den hållbara fisken i matbutiken som är lokal så ska man också ställa krav så att de finns där.
Kanske också dra ihop ett litet gäng. Om det är studerande till exempel som jobbar som kockar eller de går på en kockutbildning
så kan alla de här gå ihop och säga vi skulle vilja ha den här mängden fisk här och här. När man jobbar med till exempel
med livsmedelssystem och tittar på hur man jobbar med det säsongsbetonat och vad man själv skulle vilja ha om det till exempel
har hand om en restaurang eller ett skolkök eller annat så kan det vara viktigt att tala med fiskan direkt och säga
det här kommer jag att vara intresserad av under de här tiderna. Det kan du också gå till din matbutik och säga.
Ja okej så det är ditt tips att man går till butiken, man behöver inte själv gå till fiskar ännu utan man går till sin närbutik eller just till skolköket.
Du kan göra lite både och för det beror lite på vilken kontakt du vill ha här. Vill du köpa direkt av fiskan om du har den möjligheten vill säga.
Hur skulle ni säga att priserna ser ut här?
Om man tänker på till exempel mördfiskar som är jättegoda så det brukar handla faktiskt om små slantar.
Jämfört med det som finns i fiskdisken så kommer man att superbilligt undan.
Så lite läs på, ha kontakt med matbutiken och din fiskare.
Är det då bäst att leta i frysen eller i kylen?
Ja det är väl lite både och men jag ska också lägga till en till sak här. Det kan också finnas i inläggningshyllan.
För där har vi till exempel finsk brax som man har lagt in i olja.
Supergott, en av mina favoritprodukter. Nu för tiden finns det faktiskt i frysen jättebra färdigprodukter också.
Alltså av inhemskt fisk. Så det lönar sig att åtsatsa på.
Men kanske såklart om man nu vill ha färsk och god fisk så måste man söka från fiskdisken.
Då blir det en helt annan mat än om man köper inlagd fisk eller någon färdig fiskbiff som kommer ur frysen.
Men som sagt nu den här braxen som Joel här nämnde så är det nog jätteenkelt att ersätta utländsk tonfisk i pizzan eller i pastan
med sån här mörd konserv. Det är supergott, superenkelt och då kan man ha ett riktigt riktigt bra samvete efter det köpet.
Bra tips. Känns det som tips om du skulle ta åt dig?
Ja det är ju inte bara att höra sådant så kanske man lär sig någonting med samma.
Har du kontakt med din lokala fiskare?
Nej faktiskt inte.
Men är det du som köper fisken?
Nej det brukar nog vara mina föräldrar som köper.
Så då får du säga åt dem att fråga i budeken alla dina fiskare?
Ja det måste jag göra.
Men hur är det med skaldjuren? Det har vi ju inte så mycket av i Finland.
Nej det används alltså inhemsk skaldjur. Jag tror att jag aldrig sett förutom signalkräft på menyn
men annars så ser det lite illa ut att där finns det naturligtvis utländska val.
För muskler är väl ett exempel på ett hållbart skaldjur om de kommer från rätt ställe.
Och sen om de är odlade. För när de är odlade så odlas de på ett sådant sätt som inte förstör den där miljön.
Om vi tänker på muskler så växer de på havsbottne.
Om de växer där fria så för att få dem så det brukar inte finnas någon som går dit och handplockar dem
utan de tas upp därifrån med olika redskap som sedan kan skada den där miljön.
Men om du odlar dem så växer de på sådana ställen eller när du sedan plockar dem så orsakar det ingen skad.
Det finns också delvis odlade muskler i butikerna men då måste man faktiskt lite också kolla noggrant
att är det nu en sådan produkt det handlar om den som man köper.
Får man tag i svenska väskosmuskler så har du de närmaste du kan komma när det kommer till hållbara skaddjur som du kan eta då.
Men jag tänker också på någonting som är kanske mer populärt, rekorna.
Finns det hållbara rekor? För det här är ju någonting också som många blir förvånad över när man börjar läsa om rekonas klimatpåverkan.
Kan man räkna dem till havens klimatbov?
Det där rekfiske är ju alltså, orsaka är naturligtvis utsläpp men kanske den största problemen med det är just det
att det faktiskt fångas på ett sådant sätt som är absolut ohållbart.
Där också i WWFs fiskeguide så finns det faktiskt information om vilka rekor som är bra och vilka som inte är bra.
Jag kan berätta en trevlig historia. Jag var någon gång, jag var 20 år sedan i Spanien på en biologisk exkursion.
Då fick vi hela gruppen delta en dag på en rekfiskefartygsexpedition ute i havs.
Då handlade det om att de fällde ner till havsbottnet en stor trål som rullade omkring där på bottnet
med två tusen kilos tyngder som tvinnade på bottnet hela den där dagen och förstörde egentligen allt som fanns där nere.
Efter de åtta timmarna som den hade rullat på havsbottnet så tog de upp den där trålsäcken och det var pyttelita rekor i den
och massor av möjligheter, all möjlig annan fisk som sedan bara slängdes tillbaka i havet.
Det var intrycket mycket som kom ut därifrån och efter det så har jag egentligen slutat äta rekor.
Alltså hittar man hållbara rekor i matbottiken?
Jag vet inte om man gör det längre. Jag kan inte säga med säkerhet här.
Inte jag heller. Jag vet att WWFs fiskeguide har nån anvisning till det och så finns det ju sådana som har det här
MSC/ASC-certifieringen tycker jag. Men det beror väl också lite på det just då var det odlas och på hur redan sett.
Hur mycket påverkas våra hav och köar av våra matval?
Hela tiden massor. Det är ju liksom det som egentligen om vi tänker på Finland just nu så hela Finland nästan är egentligen
avredningsområdet i Östersjön så allt som vi gör här på land påverkar havet.
Men det är kanske inte så lätt heller tänka för konsumenter eller för det som studeranden.
Att veta hur påverkar mitt matval till exempel värdshaven eller Östersjön som helhet.
Om man ser kanske helheten av det. För att till exempel vad som produceras på land.
Så på vissa ställen kan det vara bra för att du har till exempel som man kallar inom våra kretsar då näringsfällor
som ser till att näringen inte kommer ut i havet. Medan vissa jordbruk kanske inte har den möjligheten att ha en näringsfälla.
Så här är det också att se det ur en samhällsnivå samtidigt att se att ok men hur kan vi hjälpa jordbrukare till exempel.
Eller de som producerar vår mat att göra rätt val och att se till att näringen inte kommer ut i Östersjön.
Kan man som konsument göra bättre och sämre val?
Absolut så kan man göra det. Men där är det tyvärr situationen just där man måste sätta sig in i det.
Vad man äter för att förstå vilken påverkan den där maten har som man äter.
Kan ni ge något exempel på hur man kan hjälpa våra hav och köar?
Det enklaste knep är helt enkelt att satsa på vegetariska proteiner. Då gör man redan en jättestor tjänst.
Varför är det så? För att de tar helt enkelt mycket mindre utrymme när de odlas. Det krävs mycket mindre mark ute för att ta fram sådant.
En till exempel köttprodukt därför att om vi nu fast tänker på att vi odlar havre som innehåller massor av proteiner.
Så vi skulle som konsument kunna äta den där havren direkt själv. Men så matas ju då kanske havre till olika djur.
Som kräver yta för att kunna leva där. Om vi äter djur så har det använts mycket mer mark yta än om vi bara skulle äta havre.
Okej. Det är ju ett väldigt bra konkret tips.
Kunde vi till exempel minska blågröna olja genom smartare matval?
Vill du nappa på det Joel först?
Det är ganska komplicerat. Ja det kan vi nog. För att det handlar så mycket om att minska att näringen kommer ut i Östersjön.
Så att vi kan minska de blågröna algerna på ett eller annat sätt. Från land. Det är som den största källan.
Det kan man titta på vad som vi kan göra i Östersjön. Där jobbar vi med att ta fram all jordlingen som ett exempel.
För att fånga upp näring ur havre. Och det gör man även på andra ställen.
Ser man till exempel till Kina som är den största producenten av alger i världen. Det land med störst produktion.
Där har man för lite näring i vattnet från alla avrundningsområden. Just nu för att all produktionen är massiv.
Så där måste man börja tillföra näring. Det har man gjort där i de kustområdena. Medan vi här har allt för mycket.
Så det här kan vara en del av det vi jobbar med att man ska äta upp näringen.
Så mera alger för att minska på blågröna alger. Och mera näringsfäller på land.
Om jag får fortsätta här när Joel berättar att det här var ny information för mig. Att det är brist på den här exemplen i de kinesiska haven.
Det här är faktiskt någonting intressant just då som Joel för tillfälle jobbar med och som håller på att ske i Östersjön.
Att man funderar på hur man kan odla alger. Kan man äta dem? Kan man använda dem inom olika teknologibranscher?
Kan man till exempel producera bioplaster av dem eller lekemedel? Det är super intressant.
Det är jätteviktigt att man på nationell nivå möjliggör ett sådant arbete. Att man känner igen att det pågår.
För där finns säkert inom framtiden massor av olika arbetsmöjligheter och andra möjligheter att utnyttja.
Det är faktiskt en riktigt spännande bransch som håller på att utvecklas nu.
Det låter jättespännande. Men med tanke på allting ni nu har berättat med vad som håller på att ske och hur utvecklingen ser ut.
Hur ser ni på Östersjöns framtid?
Man borde väl vara positiv här. Men ibland är det kanske lite svårt.
Men jag hoppas på det. Om vi skulle bli mer medvetna om våra vardagsval.
Att det har en positiv lokal påverkan. Men lokal menar jag.
Östersjön händer det naturligtvis stora globala grejer som påverkar Östersjön.
Där måste vi också se att vi påverkar också. När vi gör beställningar över nere till exempel från Kina.
Vårt globala klimat påverkar direkt Östersjön.
Östersjön är ett av de områden som kommer att drabbas mest av klimatförändringen.
Okej. Och hur ser det ut idag?
Med tanke på klimatförändringen så har ju redan Östersjön blivit mycket varmare än vad det har varit.
Vi får på somrar värmeböljor i havet.
Det var ett par somrar sedan. Det var nästan 40 dagar i sträck eller något liknande.
Nu tror jag att resultaten i det här året som har kommit.
Det var ännu längre tider. Och då när vi har såna här marina värmeböljor på havsbottnen.
Det som händer är att det förstör allt som växer.
Den där miljön har svårigheter att då återhämta sig.
Okej. Det låter inte jättejätte positivt.
Men hur ser det ut? Du som dyker ner i Östersjön. Hur ser det ut där?
När jag bor ju på Åland så där har det ganska optimala förhållanden.
Jag skulle säga att det är en av de vackraste platserna i Östersjön.
Man tittar på makroaljer och aljer överlag och dyker i väldigt vackra undervattensmiljöer.
Jag har i den yndesten, kan man väl nästan säga, att jag jobbar i sådana förhållanden.
Det är mitt jobb hela tiden.
Nu märker jag att jag var faktiskt i vattnet igår.
Och det jag märker i år är att vi har så otroligt varmt just nu.
Och det är väldigt varmt i vattnet för den här årstiden.
Så där kommer det som rosa top här också.
Det här med marina värmeböljor ser jag kanske som det.
Ser även från mitt perspektiv att ett stort hot för Östersjön.
För vissa saker har gått bra med att vi har förbjudit vissa saker.
Vi har börjat jobba mer med effektivare regering till Östersjön för att få ner näringslekage.
Också jordbruket har blivit mer och mer effektivt. Men vi behöver göra mer.
Ja, det är ju fråga om det borde existera ett tydligt nationellt intresse.
För att få meddel till det här och stöda den utvecklingen som finns och se de möjligheterna.
Och det försöker vi just att jobba med på havsplaneringens sida.
Att vi tar upp det här tema för ihop sådana intressentgrupper som jobbar med de här sakerna.
Och får de alla där och sitta vid ett bord och fundera tillsammans på vad som är möjligt och vad som inte är möjligt.
Jag ser att det finns stora möjligheter för den som är intresserad i framtiden.
Och de där möjligheterna är nog oändligt stora.
Okej, hur går det arbete att få dem att sätta sig runt både och komma överens om de här sakerna?
Det är ju enkelt att få den där aktören att diskutera.
Och där finns massor olika bra samarbetsidéer.
Som då till exempel när man ser vad som händer ut på havet just nu.
I Finland vill man öka havsbaserad vindkraft. Att det ska tillverkas energi på havsområdena.
Då börjar man att diskutera så att skulle man kunna ha någonting tillsammans på de här ställena där man har havsbaserad vindkraft.
Skulle man kunna odla där till exempel hållbar fisk eller odla alger eller odla musslor.
Det handlar ju inte bara om att nu får vi lite mer musslor och blåstång jätteträvligt.
Det handlar ju om att de producerar sådana osynliga nyttor för oss människor.
Som vi inte ens ens medvetna om. Att musslorna till exempel filtrerar vårt vatten ständigt.
De gör en stort tjänst till oss som vi inte vet.
Till exempel då blåstången också. Så vad heter det? Tar upp näringsämnena.
Är egentligen ett litet höghus skulle man kunna säga för alla möjliga små kryp som finns i havet.
Ett fantastiskt ekosystem som blåstången producerar.
När man talar om kryp och biologiskt mångfald så kommer jag tänka på humlor, bin, myror.
Hur är det med dig Ronja? Tänker du på krypen i havet?
Nej faktiskt inte. Jag har också de här insekter.
Som man kan se?
Ja exakt.
Nu här rekommendation till er alla inför nästa sommar.
En del tar bara helt simglas i ögon. Om man nu kan hålla lite andan när man tittar runt i vattnet.
Så ska man söka ett ställe där det växer någonting.
Så är man där bara en stund och tittar.
Så ser man att det befinner sig helt massor.
Små olika kryprand under algerna eller olika växterna som finns.
Det är en mångfald som man inte ens kan föreställa sig. Det är helt otroligt.
Och på tal om sommaren får man kissa i vattnet. Nej.
Nej.
På tal om alger så finns det också ett bara sådant.
Vad ska du Joel säga om algernas tyrkor?
Oj. Jag ska säkert kunna tala om det här i flera timmar. Det har jag gjort många gånger redan.
Det finns olika sätt att se på algerstyrkor.
Vi har redan varit inne på en del av det.
Att de binder näringshemnen i Östersjön men också i andra områden där de växer.
När odlingen kräver inga insatser av vatten och det kräver bara ljus.
Så du behöver bara sätta ut rep i vattnet.
Att bara sätta ut det i vattnet så får du alger.
Det gör att oligformen är otroligt enkel och smidig.
Och sen är de väldigt näringsrika på många olika sätt.
Som livsmedel är det det mest hållbara livsmedel som vi känner till för tillfälle.
Kanske finns det några till men de håller sig där. Muslar är också det.
Men algerna får inte lika mycket biomassa.
Eller du kan inte äta lika mycket på grund av joddhalter och annat.
Så på det sättet kan du hitta hur mycket som helst av det.
Men det här beror lite på algesorterna också.
I hur mycket du kan konsumera av dem.
Sen kan du använda dem till mediciner som Rosa sa.
Du kan använda dem till bioplast.
Om annat för att göra det till biobränsle.
Du kan göra papper av det.
Du kan göra väldigt mycket av algerna som sådant.
Så de är väldigt intressanta och de går att använda till många olika saker.
Och sen att de också...
Du kan använda dem också för att skapa habitat.
Som vi talar om nu, de här krypen i tångroskorna.
Som tångrekor och annat.
Att de också hjälper till att stärka den biologiska mångfalden.
Om du gör det rätt.
Det var därför jag snöa in på det.
Kan man säga från början.
För att jag hittade ett roligt produkt att jobba med.
Som ger så mycket positiva effekter för miljön.
Men också för vår kost och de användningsområden det kan användas till.
När vi talar om alger.
Så kanske ser ni, 99% av människorna ser bara framför sig ett smutsigt österkön med blågröna alger.
Men sedan om man faktiskt skulle ta på sig de där simglasögonen.
Gå ut och snorkla och doppa huvudet under ytan.
Så det som man säger är det vackraste som finns.
Alltså de där algerna, makroalgerna, stora algerna som växer under ytan.
Det är något helt otroligt. Det är de finaste ställena som man kan hitta.
Ja, i Finland egentligen tycker jag.
Att bara man tar sig ut i ett sådant ställe där vattnet är klart.
Man ska ju inte få simma i någon sådär motagegga som det finns här kanske.
Just utanför kusten.
Och som Rosa säger också, när du kommer till de här områden så har du gröna färger, du har röda färger, du har brunt och så är det.
Du kan hitta massa fisk och annat i det.
Och jag har min favoritfisk i Östersjön, tångsnälla eller kantnåsfisk.
Kanske praktikum ska borde ha en sådan här utflykt till sina studerande.
Alltså ja.
Bra idé.
Det är jättekul.
Ja.
Men är alger gott?
Bara man är kreativ och ser till att man kokar algerna, speciellt från Östersjön då innan, när man plockar dem.
Så kan man, ja om vi tar blåstången som är ett exempel.
Så den kan du både steka.
Vi brukar steka den i smör.
Då blir den god och rolig.
Och sen picklar vi den.
Det är också kanske den andra saken som vi gör med den.
Där vi kan verkligen framheva smakerna ur den.
Och då får du också, när man talar om smak så har vi det här smaken umami.
Som är den här som finns i ost och kött och annat.
Och den kan du verkligen framheva om du picklar blåstång.
Så får du den här umami-karaktären som ett veganskt eller vegetariskt alternativ.
Utan att du behöver använda animaliska produkter då.
Och då kan du också använda det i soppor, i bullioner.
För att just höja alla smaker.
Okej, och du köper alger var?
Jag plockar dem själv.
Ja, du plockar själv. Och vi andra.
Och ni andra går på Martaförbundets hemsidor och tar fram en brochur där.
Där finns information om vilka alger man kan plocka.
Hur de ser ut och vad man kan göra för mat åt dem.
Men hur ser det ut i matbutiken?
Inte sägs det väl så mycket alger?
Asiatiska alger hittar ni nog alltid.
I form av sushi eller sushiplattor och annat.
Men det finns inte så mycket ännu.
Inte så här färska alger i fiskdisken till exempel?
Nej, nej. Här är det till exempel.
Vi har varit väldigt noggranna med det när vi startade vår grej att hit vi skulle
vildplocka så mycket alger.
Annat än för våra egna testsyften.
Eller att det bara är en liten del av när vi producerar mat.
Just på grund av att det är så viktigt att de finns kvar i ekosystemet när Österkönd
ändå är så kört.
Att vi ändå har kvar de här livsuppehållande funktionerna i Österkönd
som alger verkligen är.
Gör det där bra poäng som Joel lyfte upp att man ska inte ta sig ut i stranden
och börja riva allt som finns.
Att man måste vara där noggrann och göra det på ett hållbart sätt.
Att det stämmer absolut.
Det kan faktiskt annars vara mer skada än nåt nytt.
Därför har vi som valde, men vi utvecklar inga produkter av blåstång
som går ut i butiker, att det blir en masskonsumtion av det.
Men sen samarbetar vi med andra aljodlare i Sverige till exempel.
Deras produkter går att få tag i.
Så jag tror att det är många år kvar heller så börjar vi nog se nordiska alger i
matbutikerna.
Ronja, vad tror du om matsalen börjar servera alger?
Vad skulle dina medstuderande göra?
Det här är lite knepigt.
Det känns som om det bara är ett vegetariskt rätt.
Så då får man kött i butiken istället för att äta.
Men jag tror att om man skulle få gömt de där algarna dit i maten
inte så att man går runt omkring och skriker att det är alger i maten.
Så kanske det skulle gå.
Om det bara är så att det smakar gott och människor vågar komma och testa på det.
Jag skulle inte tro att ni var på det sättet om det står att sushi
för alla dit.
Det behöver man ju säga att de där algarna kom från vårt österködd istället
från Japan, Kina.
Vi har valt att jobba med alger, att de ska vara godare än allt annat.
Så att det är som att framheva dem att det här är alger, de här smakar gott
och så jobbar vi med dem ur det perspektivet.
Så det handlar också om att visa att det är väldigt gott och väldigt närligt.
När vi inledde vår grej med att servera alger så tänkte vi att ingen kommer
att äta det här.
Men sen hade det visat sig att alla varit otroligt positivt inställda.
Så att till och med jag och Victor har varit väldigt förvånade.
Många är intresserade av det här.
Jag har nått ut med alger till personer som inte jag trodde att den skulle smaka på det
som har varit eld och lågor.
Och också då har jag samtidigt kunnat nå ut med att berätta om österköddstillstånd,
varför alger är viktiga i ekosystemet i österködd till personer som aldrig ska komma på en föreläsning
om det här.
Men vi har också en fråga från korridorerna.
Vi har alltså varit ute bland unga och frågade dem att vad skulle de väl ställa just till Joel och Rosa
med tanke på er expertis.
Hur var det den frågan, Lyder?
Ja, vilken är den bästa fisken?
Bästa hade man tänkt på smak eller utsände?
Kanske du kan svara på båda.
Jo, det skulle jag faktiskt kunna göra.
Mina, jag kan inte välja en, men absoluta favoritfiskar inom matlagning är nog mördfiskar.
Och sutare är också helt jätte jätte gott.
De diggar jag.
Och sedan min älsklingsfisk som finns.
Den är jättefin, den är bara så söt.
Vaskikallar heter den på finska.
Det är det bästa som jag vet.
Ingen vet ju att sådana fiskar finns i Finland.
Men det är det söt.
Vad tycker du om att se på?
Ja, de kommer ju inte äta den.
Den är ju helt pytteliten.
Det säkert är det, ja.
Och vad har du med dig, Joel?
Alltså, jag har blivit förtjust i Norsk, skulle jag säga, att äta.
Mm, gott.
Det är kanske en underutnytt kört fisk som ingen tänker att man kan äta.
Undrar du om ett nytt jag hade i Finland?
Inte till exempel i Tyskland eller i Ryssland?
Ja, väldigt trevligt.
Men som sagt, kantnålfisk och tångsnällor, det är nog mina favoriter.
För de är så roliga där, de är där under vattnet.
När jag har några blåstångsängar, som jag kallar det på Åland,
så har jag lite av mina hemliga ställen under vattnet.
Som inte man ser om man är där och fridikar.
Så att få simma med flundror är också otroligt fascinerande.
Simma med flundror.
Händer mycket kul där under ytan, hör jag.
Ja, det är...
Som man inte visste om att händer.
Mm.
På tal om det, så ska vi nu avslutningsvis smaka på oljer.
Joel, du har tagit med någonting. Om du kort kan berätta.
Jag har både med piklad blåstång och sen har jag med en, ja,
vi kanske också kallar den galen produkt från oss själva,
men vi har en tång soda, som vi har gjort.
Den kan vara den enda som finns i världen.
Och det är en alkoholfri dryck att kombinera med mat.
Vågar du smaka, Ronja?
Nu måste jag ju testa om det kommer att ha raks framför mig.
Men sa inte Ronja tidigare att hon vill...
Att hon vill inte bara berätta att det finns olja.
Där som du bara glömmer det, Ronja, nu.
Tack.
Den här är gjort på rörhinna som bas, men också havssalad från Göteborg.
Och sen är den smaksatt med granskort, lite humle och citrus.
Okej, skål! Skål!
Den har inte så mycket sötma i sig. Vi valde att inte sätta i så mycket.
Här står ju på etiketten att sälta från havet, och det tycker jag
mig på något sätt också lite smaka härifrån. Ganska passligt.
Ja, och nu har vi som nästa.
Här har ni en som är gjort på blåstång.
Den här är från Ecker i Åland.
Blockad på post.
Nu doftade det helt annorlunda.
Blåstången är rostad och rökt. Den har lite lacrisoanis karaktär.
Så vi har valt att även titta på lite nejlika och kärnanis
för att höja den här karaktären. Och sen innehåller den även humle.
Men just de här tänkte då att kombineras med mat, och då kommer de
att ändra karaktär sen igen.
En liten julegidricka.
Det här ser lite ut som att det har kommit rakt från havet.
Det har kommit ganska rakt från havet, men lite tillräckligt ändå innan.
Jag måste säga att det är supergott.
För det som lyssnar och inte ser så kan vi försöka beskriva
som att det är lite studsar i handen.
Det är kanske karaktäristiskt för blåstången.
Vad ska vi testa igen?
Jag ska pickla det här. Jag mådde stöta med det samma. Jättegott.
Wow!
Jag äter här flera stycken. Jag tyckte det var jättegott.
Man blir lite förvånad, som jag nämnde tidigare,
att när många har fått smaka på det så har vi fått mycket positiv överraskning.
Förstås, alla tycker inte om det.
Men fler än vad vi trodde från början har blivit positivt överraskade av det.
Hur det smakar.
Det här smakar inte alls så som jag tänkte att det skulle smaka.
Det var helt överraskning.
Vad hade du tänkt att hon skulle smaka?
Så det har havet på något sätt.
Det här tyckte jag var en väldigt festlig och bra avslutning.
Ska du äta det här igen?
Absolut, ja.
Tack så jättemycket Joel och Rosa.
Och tack också väldigt mycket till dig Ronja.
Tack jättemycket.
Vi har en ny avslutning på den här Tångsafari.
Vi ser fram emot att se de här finska köhästarna.
Absolut.
Vi tar med dig Tångsafari sen.
Jättebra.
I nästa avsnitt ska vi blicka framåt mot framtiden
och fråga våra experter Charlotte Hyttenen och Mikael Fågelholm om framtiden är grön.
Vi frågar dem om alla måste bli vegetarianer för en hållbar framtid.
Och om vi måste ha en god och näringsrik måltid med vegetariska ingredienser.
Dessutom ska vi smaka på alternativt kött
och diskutera hur bra det vegetariska halvfabrikaten verkligen är.
Kom ihåg, våga smaka.
Det finns mycket gott att äta för både din och planetens skull.
